LKAB får avslag av mark- och miljööverdomstolen
Av – Det är oerhört frustrerande att en oenig domstol till sist valde att avslå vår överklagan. Vi kan inte ha en miljöprövning som innebär att prövningens fokus ligger på formalia och processdetaljer, i stället för miljö- och samhällsnytta. Det måste bli tydligare vad som krävs för att göra rätt. Den här gången gäller det ett samråd, där det uppenbarligen råder delade meningar om vad lagen kräver. Men vi måste så klart acceptera domstolens beslut, förutsatt att vi inte väljer att överklaga till högsta instans, säger Niklas Johansson, direktör Kommunikation och klimat, LKAB i ett pressmeddelande.
Bakgrunden är att LKAB den 29 juni 2018 lämnade in en ansökan till mark- och miljödomstolen om nytt tillstånd enligt miljöbalken för befintlig och utökad gruvverksamhet och produktion av malmkoncentrat och pellets med mera inom Kiirunavaara gruvindustriområde. Tillståndet handlade inte om att bryta ut mer malm än vad som finns enligt gällande tillstånd, utan i vilken takt det kan brytas ut och förädlas, vilket är en byggsten i planen för LKAB:s omfattande klimatomställning.
Mark- och miljödomstolen avslog ansökan med motivering att LKAB inte hade gjort tillräckligt för att de som kan bli särskilt berörda av gruvverksamheten skulle få möjlighet att lämna synpunkter på ansökan.
LKAB överklagade beslutet till Mark- och miljööverdomstolen, MÖD, som nu kommit med besked att de också avslår bolagets ansökan med samma motivering.
MÖD gör samma bedömning som tingsrätten och betonar att samrådsskyldigheten enligt miljöbalken inte bara handlar om att lämna information, utan också om att få till stånd en dialog med boende och andra som kan bli berörda av gruvans verksamhet.
– Om denna dialog sker först när ansökan har getts in till domstolen finns det en risk att verksamhetsutövaren redan har låst sig vid en viss lösning, säger Ylva Osvald, hovrättslagman i ett pressmeddelande.
En ledamot i domstolen ansåg dock att samrådsförfarandet genomförts på ett godtagbart sätt.
– Trots att ingen i Kiruna kan ha missat att vår verksamhet påverkar samhället, att det inte är en fråga som lyfts av medborgare i Kiruna som inte känt att de förstått eller inte lyssnats på, så kokar ju detta ner till att domstolen anser att vi inte gjort vad en otydlig lag kräver för att kalla särskilt berörda till samråd och just innehavare av energibrunnar. Vi har lagt flera år på detta till en kostnad på över 100 miljoner kronor. Att då inte kunna rätta saknar helt proportion. Om en sådan liten tuva kan välta en central del av den svenska klimatomställningen, då är den enda slutsatsen att miljöbalken som den ser ut idag har blivit ett hot mot klimatet och måste ändras, säger Niklas Johansson.
Avslaget påverkar inte nu gällande tillstånd som fortsätter att gälla.
