3

Bilder

Maja Boström och Gert Nilson Skärmdump från konferensen

Maja Boström som är Jernkontorets kommunikationsdirektör hälsade vant den ena talaren efter den andra välkommen upp på scen.

Inledningsvis talade Jernkontorets vd Annika Roos om Rysslands invasion av Ukraina och hur svensk metallindustri påverkas av den.

– Det här är något förfärligt som händer som vi självklart också från järn- och stålindustrin fördömer som så många andra gör. Vi hoppas det ska få ett gott slut snart, sa hon.

Hon förklarade sedan hur svensk stålindustri påverkas nu.

– Om vi tittar handelsmässigt på konsekevenserna så är de ganska marginella, kunde hon konstatera.

Ser man däremot exempelvis på ädelmetallen palladium är det Ryssland som förser världens produktion med upp till femtio procent, berättade hon men menade att det finns andra leverantörer.

Hon talade om sanktionerna och nämnde bland annat att det finns ett förbud av import av stålprodukter från Ryssland och Belarus. 

– I praktiken är det nästan omöjligt att handla med Ryssland och Belarus, sa hon.

Det begränsade utbudet leder till högre priser och hon nämnde bland annat stål, nickel och krom.

– Det vi också ser är att den politiska debatten förändras. Om vi bara går tillbaka några veckor i tid var våra viktiga frågor inom industrin väldigt högt på agendan. Vi pratade om energibehoven, tillståndsprocesser. Nu svänger det. Vi talar om försvarinsatser och fredssamarbeten. Det är också viktigt självklart men på längre sikt måste vi återta debatten till de behov vi har för att kunna fortsätta driva vår verksamhet.

Lars-Inge Arwidsson som är vd för Svenskt Aluminium gav en ögonblicksbild som handlade om Kubal – Sveriges enda producent av primäraluminium.

– Kubal i Sundsvall är ägt av ryska Rusal. Sanktionerna som trätt i kraft är riktade mot Ryssland. Problemet vi har är vad som kommer att hända med Kubal. Jag har för närvarande ganska täta kontakter med näringsdepartementet. Svenska regeringen tar oerhört allvarligt på den här situationen  och gör vad som står i dess makt för att rädda Kubal, sa han.

Jessica Elfsberg representerade styrelsen för gjuteriföreningen gav en bild från gjuteriföretagen. 

– Vår generalsekreterare har hört sig för och vissa gjuterier ser eller befarar problem med råvarutillgången men vad som är gemensamt för alla gjuterier och redan var är att energipriserna är och blir ett problem.

Därefter fick vi en bild av vad som händer inom programmet Metalliska material.

– Det är idag nästan exakt två år sedan restriktionerna trädde i kraft och programkonferensen fick avbrytas 2020. Och trots att pandemin till viss del har påverkat programmet med till exempel förlängningar av projekt så har ändå programmet och dess projekt rullat på bra, sa Lotta Sörlin som är biträdande programchef för Metalliska material.

Under året har 34 nya projekt utsetts.

– Just nu har vi kommit upp i 214 projekt i det här programmet, sa Rasmus Östlund som är projektkoordinator på Metalliska material.

– Det är är det sista året i programmets tredje etapp. Därefter har vi den avslutande och sista fas fyra innan Metalliska material som program tar slut 2025, konstaterade Lotta Sörlin.

Sedan vet de inte vad som händer. Men det försökte Gert Nilson svara på. 

– Vad händer sedan? Svaret på det är att det vet vi inte riktigt, sa han men tillade att det vi vet är att regeringen lagt en forskningsproposition där man tar upp nästa generations strategiska generationsprogram.

– De ska vara större, ha bredare samhällsrelevans utifrån agenda 2030, de ska bidra till systemförändringar, var något av det han nämnde.

Mer information kommer under våren, sa han.

Nu fortsätter konferensen med många projektpresentationer och en uppmaning att ta vara på tiden att tala med varandra.

Det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material är en satsning som drivs av Vinnova, Energimyndigheten och forskningsrådet Formas.