De välkomnar krav i slamutredningen
Av Bland annat innebär kraven att minst 60 procent av näringsämnet fosfor i avloppsslam måste återföras till åkermark. I dag förspills största delen av den värdefulla resursen, samtidigt som Sverige och EU är beroende av problemfylld import.
– Äntligen ska Sverige börja ta bättre vara på de näringsämnen vi redan har! Nu behöver riksdagen fatta ett snabbt och tydligt beslut så att kommunerna kan börja planera sin framtida slamhantering, säger Pär Larshans, hållbarhetschef på miljöföretaget Ragn-Sells, i ett pressmeddelande.
Utredningen föreslår att minst 60 procent av fosforn i avloppsslammet från reningsverk av en viss storlek måste återvinnas. När det gäller spridning av slam direkt på åkermark lämnar utredningen två alternativ: Ett som innebär ett omfattande förbud, och ett förslag som medger att slam som klarar nya kvalitetskrav fortsatt ska kunna användas som gödning.
– Utredningen slår fast att kvaliteten är avgörande snarare än varifrån näringsämnena kommer, vilket är mycket bra även om riksdagen bör höja ambitionsnivån för återföring till mer än 60 procent. Sverige är redan världsledande på att värna kvaliteten på avloppsslam och vi förutsätter att riksdagen lagstiftar enligt det förslag som medger att slam av hög kvalitet används som gödning, säger Pär Larshans vidare.
I dag läggs ungefär en tredjedel av Sveriges slam på åkermark tack vare kvalitetssäkringssystemet Revaq, som väntas utgöra grunden i det nya kvalitetskravet om utredarens förslag blir lag. Det nya förslaget innebär att mer fosfor från resterande två tredjedelar måste tas tillvara, till exempel genom att slammet bränns så att fosforn kan utvinnas.
– Det är vansinne att Sverige inte redan kräver att så mycket som möjligt av fosforn från reningsverken ska tas tillvara. Ragn-Sells egen teknik Ash2Phos utvinner 90 till 95 procent av fosforn ur förbränt avloppsslam och kommer att vara till stor nytta för kommuner som ska klara de nya kraven, säger Pär Larshans.
Utredningens förslag ger reningsverken 12 eller 15 år på sig att genomföra förändringarna, beroende på storlek. Därmed väntas omställningen gå långsammare än i andra EU-länder, som Tyskland.
– Den långa tidsfristen kan bli ett stort problem om det gör att slöseriet med fosfor till och med ökar under tiden, det är illa nog som det är. Det kan riksdagen åtgärda genom styrmedel som ser till att en stor del av fosforn i slammet återvinns enligt ambitionen i den nya lagstiftningen redan under övergångsperioden, säger Pär Larshans.
Inför valet 2018 frågade Ragn-Sells riksdagskandidater från alla partier om deras inställning till att lagstifta om krav på återföring av fosfor från avloppsslam. Två tredjedelar av de kandidater som sedan fick en riksdagsplats står bakom sådan lagstiftning, medan bara sju procent motsatte sig.
– En överväldigande majoritet i riksdagen vill ha det krav som utredningen föreslår. Därför finns det inget att vänta på. Vi hoppas att lagstiftningen kommer på plats så snart som möjligt, säger Pär Larshans.
Fakta:
Fosfor är ett av de viktigaste näringsämnena i mineralgödsel och en förutsättning för att jordbruket ska producera tillräckligt mycket mat. Majoriteten av världens reserver av fosfat finns på omstritt område i Västsahara där råvaran är förorenad av kadmium, uran och andra giftiga ämnen. EU har mycket liten egen produktion och är helt beroende av import.
