Här är svaret - Så bildades Kirunamalmen
Järnmalm av kirunatyp utgör den största delen av Europas järnmalmsproduktion, men när det kommer till hur denna malm en gång bildades har varit mycket omdebatterat hos forskarna i över 100 år.
Nu presenterar forskare från Uppsala universitet, tillsammans med internationella kollegor, nya resultat som visar att den största delen av järnmalmen måste vara bildad av magmatiska processer i höga temperaturer. Resultaten publiceras i tidskriften Nature Communications.
Forskargruppen studerade systematiskt isotopsammansättningarna i de två grundämnena – järn och syre – som bygger upp det viktigaste malmmineralet, järnoxiden magnetit. Genom att jämföra resultaten från malmer i Sverige, Chile och Iran med både existerande isotopdata och helt nya analyser av magnetit från en mängd olika magmatiska bergartsmiljöer världen över kan forskargruppen nu visa att över 80 procent av proven från malmer av kirunatyp måste vara bildade av magmatiska högtemperaturprocesser i en vulkanisk till grunt subvulkanisk miljö.
De nya forskningsresultaten visar i sin förlängning visar att världen sannolikt fått uppleva utbrott av järnmalmsvulkaner ett flertal gånger genom den geologiska historien.
Studien utgör del av projekt som finansierats av Sveriges geologiska undersökning (SGU), Vetenskapsrådet (VR) och företaget LKAB.
