23948sdkhjf

Liten, billig och smart

Den är inte mycket större än en tändsticksask där den sitter fasttejpad på en del av en pappersmaskin hos Ahlstrom-Munksjös pappersfabrik i Jönköping. Men även om den inte ser mycket ut för världen kan den förändra hur företaget arbetar med underhåll. Process Nordic har besökt anläggningen.

Det som sitter på pappersmaskinen är en givare för temperatur och vibrationer. I sig inget märkligt, givare har funnits länge som ett stöd för att övervaka sina processer. Det nya är att detta är en mycket enkel trådlös givare och därmed innebär den också låga kostnader både i inköp och installation när inte kablar behöver dras fram. Därför finns möjligheter att sätta ut många givare. Ahlstrom-Munksjö har sedan semestern satt ut 20 givare, det tog ungefär en halvdag.
— Just nu sitter de på valsarna men faller det väl ut kommer vi fortsätta placera ut fler, bland annat på pumpar, säger Joakim Wall som är underhållsansvarig.
Givaren är en ny innovation från Intertechna och Ahlstrom-Munksjö har tagit GKN Off-Highway Powertrain Scandinavia till hjälp för att testa den nya tekniken.

Den bygger på teknik som redan finns bland annat i våra mobiltelefoner. Givaren är egentligen framtagen för positionering, förklarar Tobias Andersson projektingenjör hos GKN.
Bakgrunden till att de testar de nya givarna är bland annat nya krav inom arbetsmiljöområdet vilket innebär att de inte som förr kan gå in i alla maskiner för att kontrollera statusen. Då behöver de något som ger en signal om när det blir störningar. Joakim förklarar att det är särskilt temperaturtrenden som de är intresserade av. Men det finns även andra saker som de tycker är viktiga.
— En intressant sak är att vi kan hitta de kritiska hastigheterna som ger självsvängningar och då kan vi undvika den hastigheten förklarar Joakim.

Mikael Bousset samt Kenneth Linden är de två av företagets mekaniker som varit på en halvdagsutbildning för att lära sig hur systemet fungerar. Mikael berättar om utbildningen.
—Utbildningen vi var på var bra, Vi fick lära oss hur man programmerar nya givare och hur deras inlärningsperiod fungerar.
Han visar på skärmen den data som samlas in och som kan visas i form av diagram. Här kan företaget följa vad som händer minut för minut för varje givare eller få en överblick över ett helt dygn eller längre period. Här syns tydligt när senaste driftstoppet var eller när något annat inträffat. Det ger en tydlig bild över trender över tid så att man kan se när något är på väg att hända och att det behöver sättas in en underhållsinsats innan något allvarligare fel inträffat.

Tanken är att givaren ska vara lätt att placera ut men också lätt att programmera. Sensorn förbereds innan utplacering och aktiveras med telefonen. I fabriken i Jönköping, som tillverkar elektrotekniskt papper, så har givarna kopplats upp på ett eget nätverk till att börja med, men tanken är att de ska införas i det normala wifi-nätverket som finns i fabriken när man ser att allt funkar som det ska. Sedan ska den sitta uppe ett tag och “lära sig” processen, det vill säga kunna avgöra vad som är normala variationer under drift och när det är dags att slå larm för att något sticker ut från det normala. Var larmgränserna ska ligga programmeras lätt in för varje givare.
— Man måste ha en rutin för att kolla efter om de behöver justeras ibland. Nu när jag lärt mig vad jag ska titta efter är det lätt att se, säger Mikael.
Larmet säger inte mer än att något inte är som det brukar, nästa steg är att skicka ut någon och titta närmare på vad som är problemet och kanske ta med utrustningen för översyn i nästa planerade stopp.
— Vi ser det som ett komplement till normal rondering. Mellan varje rond kan ju mycket hända som man annars inte märker, säger Tobias.

Det finns några saker att tänka på för att det nya systemet ska fungera så bra som möjligt. Det är viktigt att maskinen är i gott skick när företaget sätter dit givaren annars finns risk att där finns ett problem från början som man lär upp givaren efter. Det innebär också att när man till exempel byter ett lager eller gör annan underhållsinsats kan det krävas ny kalibrering. Det finns också vissa saker som denna typ av enklare givare inte hanterar och som kan ställa till det på vissa av de positioner där Ahlstrom-Munksjö skulle vilja placera den.
— Man får fundera på var man sätter den någonstans, givaren klarar högre temperaturer men över 80 grader förbrukas batteriet lite fortare. Normalt räcker batteriet tre till fem år. Då sätter man dit en ny givare, säger Tobias.
Joakim är än så länge nöjd med hur systemet fungerar.
— Prisbilden är bra och funktionen räcker för oss. Jag behöver inte veta vad det är för fel utan bara veta att något är på gång. Det ger effektivare underhåll till en moderat kostnad. säger Joakim.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.089