Som Process Nordic tidigare berättat har den här metoden använts på försök i lite mindre skala, dels vid Zinkgruvan i Närke och dels Bolidens nedlagda gruva Näsliden. I de fallen var Vinnova engagerat och restprodukten grönlutslam från pappersbruket Ahlstrom-Munksjö Aspa användes.

Avfallet i Svärtträsk härrör från en nio månader kort, men intensiv brytning av zink, bly och en del guld under 2006 och 2007. Det består av uppbrutet gråberg och avfallet har läckt tungmetaller under tio års tid till näörligganjhde sjöar och vattendrag.
Därför anslog Naturvårdsverket sammanlagt 105 miljoner kronor för sanering och återställande av området, som SGU (Sveriges Geologiska Undersökning) fick ansvaret för.

– På området fanns när saneringen påbörjades bland annat två dagbrott, upplag av gråberg och samt en sedimenteringsbassäng, säger Kristina Sjödin, projektledare SGU.

Saneringsarbetet, som är mycket omfattande, påbörjades 2015 och beräknas pågå till 2020. Grönlutslammet, som hämtats från Smurfit Kappas pappersbruk i Piteå, började man använda under sommaren 2107.

– Brytningen pågick i två dagbrott, som nu har fyllts igen. Det större dagbrottet har fyllts med det uppbrutna gråberget. Täckningen av gruvavfallet skedde med flera skikt varav två består av en blandning med grönlutslam.

Metoden med grönlutslammet har utvecklats i forskningsprojekt under flera år i ett samarbete mellan Boliden, Ragn-Sells, Ecoloop, Luleå tekniska universitet, MTC, Processum, Swerock och Ramböll samt flera svenska massabruk.