Tolv riskerar skyhöga böter
EU-kommissionen har vid upprepade tillfällen - 2010, 2015 och 2017 - uppmärksammat Sverige på bristerna. Samtidigt så har kommissionen gjort en bokstavlig tolkning av det så kallade kallt klimat-undantaget, en tolkning som Sverige inte delar.
Sveriges ser till syftet med undantaget och menar att det är lika kallt i norra Sverige på vintern som det är på kontinenten 1 500 meter över havet. EU:s bokstavstolkning medför krav på investeringar utan miljönytta.
Några kommuner där de berörda avloppsreningsverken ligger har å ena sidan varit för sena med att göra nödvändiga investeringar för att klara kraven. De har också brustit i sin kontroll och i sin rapportering till svenska myndigheter.
- Det här visar hur sårbara små kommuner med sviktande befolkningsunderlag är när det gäller att planera för viktiga åtaganden, säger branschorganisationen Svenskt Vattens vd Anna Linusson.
Statliga och kommunala myndigheters tillsyn har å andra sidan varit undermålig och staten har brustit och varit otydlig i sin vägledning, anser hon. Det har gjort det svårt för avloppsreningsverken att klara av sina skyldigheter. Tillsynsmyndigheterna och staten har dessutom brustit i sin kvalitetskontroll av de uppgifter man rapporterat vidare till EU, menar Anna Linusson.
- Svenskt Vatten stödjer sina medlemmar i att fullgöra sina skyldigheter och vi vill överbrygga det kunskapsglapp som uppstått på avloppsreningsverk och myndigheter. Vi har sedan lång tid erbjudit Naturvårdsverket kunskaps- och kompetenshöjande samverkan tillsammans med länsstyrelserna, säger Peter Sörngård, Svenskt Vattens miljöexpert.
Svenskt Vattens uppfattning är därför att ansvaret för den uppkomna situationen delas mellan reningsverken, staten och tillsynsmyndigheten.
Miljöminister Karolina Skog har kallat kommunstyrelseordförandena, Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och SKL till möte den 23 januari. Svenskt Vatten ser fram emot att mötet ska leda till att Sverige slipper böter eller viten.