Bioekonomins investeringar dröjer
Bioekonomi har blivit ett modeord, ett mantra som ska lösa alla problem. Varje organisation med självaktning har nu en strategi för att realisera bioekonomin. Men investeringar i kommersiella anläggningar låter vänta på sig i Sverige.
Frågan vilken roll staten kan spela för att snabba på utvecklingen och diskussionen om innovationsupphandlingar är i högsta grad befogad.
EU formulerade för två år sedan sin strategi ”Innovating for Sustainable Growth: A Bioeconomy for Europe” och i vintras kom den stora EU-satsning på forskning, Horizon 2020 – Fast Track to Innovation, som självklart inkluderar bioekonomi. I Horizon 2020 uppmärksammas att det är stor skillnad mellan Europa, Kina och USA i hur statliga medel fördelas mellan forskning och uppskalning till fullskala. I Europa går endast 6 procent till uppskalning och 94 procent till forskning. I USA är fördelningen 52 till uppskalning och 48 till forskning. I Kina är fördelningen 42 mot 58.
Grön tillväxt är också ett av Nordiska ministerrådets prioriterade områden. Här finns bland annat NordBio som är ett initiativ speciellt inriktat på bioekonomi. De stora skogsbolagen samarbetar med universitet och forskningsinstitut över hela världen. I Wallenberg Wood Science center som är kopplat till både KTH och Chalmers har forskarna släppts fria i syfte att Sverige ska bli världsledande inom materialforskning kopplat till träråvaran.
Samtidigt pågår forskning inom tjänstesektorn kopplat till industrin. KK-stiftelsen, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet och ett stort antal ledande företag inom främst skogsindustrin i Sverige och Finland har startat företagsforskarskolan VIPP. Syftet är att tillsammans med olika företag forska kring de värden som skapas inom fiberbaserade processer.
Viljan att investera är central för att komma längre än till lovvärda testanläggningar. Vi har erfarenheter och kunnande som byggts upp under århundraden.
Klimathotet som drivkraft för förändring är lika verkligt som ändrade konsumtionsmönster. Vad väntar vi på?
Per Kristensson, professor vid Centrum för Tjänsteforskning på Karlstads universitet menar att vi behöver se på det vi levererar på ett helt nytt sätt. Effekten har större betydelse för värdet på det vi säljer än produkten i sig. Han pratar om Spotify som fått musikbranschen att byta affärsmodell. I grunden handlade det om ny teknik och en tolkning av konsumentens behov som resulterade i en tjänsteinnovation. Det finns många i vår bransch som redan tänker på det sättet, men vi behöver mer kunskap om tjänsteinnovationer för att få riktig fart på utvecklingen och ta klivet över till en fullskalig, biobaserad samhällsekonomi. Ju närmare vi kommer kunden och konsumenten desto bättre blir vi på att tillföra värde till skogens gröna guld.