Sågar krav för soda- och lutpannor
Efter många års undantag från EU-regler ska även soda- och lutpannorna omfattas. Frågetecknen har varit många. För att underlätta tolkningen har Naturvårdsverket publicerat en vägledning, som sågar de nya lagkraven och menar att de är omöjligt att följa.
Braviken Paper Mill.
Nu har myndigheten dock släppt ett kapitel för sodapannor och sulfitlutpannor i ett särtryck så att pappers- och massaindustrin inte ska behöva vänta längre. Återvinningspannorna omfattas nämligen numera av lagstiftningen för stora förbränningsanläggningar.
I princip står det i vägledningen att pappers- och massaindustrin inte behöver bry sig, eftersom de nya EU-baserade reglerna är alltför luddiga. Myndigheterna kommer inte att kunna ställa några krav på branschen att uppfylla bestämmelserna.
– Vi målar upp en mångfacetterad karta över svårigheter som kan uppkomma, sen får branschen tillämpa det här själva. Efter att ha läst vår text bör man veta vad man ska tänka på, säger Naturvårdsverkets Staffan Asplind, handläggare med ansvar för vägledningen för stora förbränningsanläggningar.
Han understryker att myndigheten inte tar ställning i några frågor, utan att mark- och miljödomstolarna får utarbeta rättspraxis.
Sverige har länge haft ett undantag för skogsindustrins lutpannor, utan stöd i EU-lagstiftningen. EU-kommissionen tycks ha valt att se mellan fingrarna. Nu har det dock blivit ändring på det, inte utan att det knorrats från branschens sida.
Naturvårdsverket tycker att branschen får tugga i sig det nya läget. I vägledningen står att det ”kan synas godtyckligt och ’orättvist’. Regleringen har dock funnits inom EU-rätten i mer än tjugofem år.”
I de nya reglerna finns en bestämmelse om att vissa driftsstörningar i gasreningen kräver stopp av pannan, vilket innebär att hela massafabriken måste stoppas. Inte ens en kreativ lagtolkning kan lösa problemet. Det verkar som att lagstiftaren inte kunnat förutse konsekvenserna av lagtexten; kravet är helt enkelt orimligt.
Det finns också en ny möjlighet till schablonmässigt avdrag på uppmätta mätvärden så att villkoren i miljötillståndet lättare kan klaras. Naturvårdsverket sätter dock ner foten och menar att sådana avdrag inte är okej.
Att det kunnat bli så här konstigt beror på dåliga kompromisser mellan EU-parlamentet och Ministerrådet. Istället för att tappa ansiktet i förhandlingarna har bägge sidor gått med på motstridiga krav som i praktiken inte går att följa.
– Det här är inte ovanligt om du frågar mig. I just detta exempel syns det tydligt, men det finns fler exempel på detaljnivå, skriver Staffan Asplind i ett mejl till Process Nordic.
Ny är också den så kallade ”skorstensregeln”, som innebär att den installerade effekten för pannor med närliggande skorstenar måste adderas. Grundregeln är att större effekt och utsläpp ska ha tuffare utsläppskrav. Skorstensregeln ska motverka att företag fördelar sin kapacitet på mindre pannor för att få mildare utsläppskrav.
Risken för detta inom pappers- och massabranschen bedöms dock som låg, eftersom soda- och lutpannorna dimensioneras efter behovet av kemikalieåtervinning och inte övriga energipannors effekt. I praktiken är det dock inte så svårt att koppla ihop pannorna till samma reningssystem, menar Naturvårdsverket.
Hur begränsningsvärdena ska beräknas för den sammanlagda effekten är också oklart. Enligt dagens förordning finns stort tolkningsutrymme. Sex massabruk är berörda och de nya reglerna kan medföra helt nya krav. För flera av dem blir i så fall utsläppskraven på fastbränslepannan större än för en identisk panna inom energisektorn.
Enligt Naturvårdsverket finns 29 återvinningspannor hos Sveriges 21 sulfatbruk och fyra sulfitbruk.
Jesper Gunnarsson
Artikeln tidigare införd i Process Nordic nr 10 2015