Smart skruvförband förenklar underhållet
Inbyggda töjningsmätare som visar när skruven håller på att lossna. Efterdragningen blir mer tidseffektiv när underhållspersonalen bara behöver avläsa färgkoden på skruvens huvud. Nystartade Preload technologies siktar in sig på olje- och gasindustrin för att öka säkerheten och minska underhållskostnaderna.
Alla konstruktioner omfattas av regler och säkerhetskrav, men krångligast är det nog till havs. Det är inte ekonomiskt möjligt att stänga ner en hel oljerigg för att systematiskt kontrollera hela anläggningen.
Istället anlitas inspektionsföretag som hänger i säkerhetsselar för att periodvis inspektera alla skruvförband. Det görs genom att knacka på bultarna, ofta M42 eller större, med en hammare och lyssna till klangen, eller med stora bökiga momentnycklar. Det är riskfyllt, dyrt och tidskrävande.
Därför lämnade Michael Bäärnhielm, Csaba Madru och Gösta Rydin sina anställningar för att starta eget företag, bland annat med syfte att lösa branschen problem.
– Vi är oberoende och kan därför konstruera skruvförband med de lämpligaste komponenterna. Eftersom vi är nystartade måste vi börja tjäna pengar relativt fort, så vi vänder oss först och främst till olja- och gassektorn där kraven är stora och vi har ett stort kontaktnät, säger teknikansvarige Csaba Madru.
Det unika med deras skruvförband är att skruvarnas huvud försetts med en indikator som mäter töjningen. Om den visar röd varningsfärg är skruven lös, om den är vinröd håller skruven på att lossna och svart betyder att skruven är monterad med rätt moment.
Redan idag finns kraftindikerande brickor, ultraljudsutrustning för att mäta förspänning och klämkraft samt instrument som visar att skruven lossnat.
– Men då är det redan försent. Skruven får aldrig lossna, då har förbandet förlorat sin funktion och det finns risk för haveri, säger Csaba Madru.
Några av skruvförbandets fördelar är att det är löstagbart, lämpar sig för många olika material, motstår höga krafter och är starkt standardiserat. Ett av problemen är dock att veta när förspänningen är optimal, det vill säga om kraften för att hålla ihop skruvförbandet är lagom.
För låg förspänning leder till att skruven lossnar och delarna faller isär, för hög förspänning leder till plasticering, deformering av materialet, och kan skada skruvförbandet, och sådana delar bör aldrig användas. Ju större en skruv är, desto mer krävande är åtdragningsprocessen.
Företaget som utvecklat indiktorn heter Stress indicators inc. och har gett Preload technologies ensamrätt inom olje- och gasindustrin. Efter att ha borrat hål i standardskruvarnas huvuden och en bit ner i den ogängade kroppen förses de med indikatorer. Skruven blir visserligen lite försvagad, men eftersom det lastbärande tvärsnittet vid gängorna är mindre, så blir påverkan försumbar, speciellt när skruvarna är stora.
– Störst underhålls- och säkerhetsvinster ser vi i branscher med stort fokus på underhåll och inspektioner, till exempel offshore, energibranschen och gruvnäringen, säger Michael Bäärnhielm.
Förutom själva indikatorn som visar förspänningen är deras affärsidé att ta fram väldimensionerade och kvalitativa skruvförband.
– Idag är det främst bilindustrin och forskningsinstituten som har expertkunskaper om skruvförband. De som inte har kunskap riskerar att föreskriva onödigt täta serviceintervall för efterdragning av skruvar, säger Csaba Madru.
Kostnaden då? Är det inte dyrt att borra hål i skruvhuvudet och installera en indikator? Jo, men det beror på skruvens storlek och ursprungspris. För en pinnskruv som kostar tusentals kronor blir prisskillnaden knappt märkbar. Om skruven bara kostar någon krona så kan den procentuella kostnadsökningen bli mycket stor.
– Den stora vinsten är en säker förspänning under hela skruvens livscykel. De dyra inspektionskostnaderna kan minskas kraftigt. Vi levererar säkerhet och ökad effektivitet vid inspektioner till låg totalkostnad, menar vdn Michael Bäärnhielm.
Text och foto:
Jesper Gunnarsson
Tidigare publicerad i Process Nordic nr 1 2015