Öppna källkoder ratas av processindustrin
Forskare menar att öppen källkod kommer att bli en framgångsfaktor. Även bittra konkurrenter borde samarbeta om datakoden. Men från processindustrin är intresset svalt, trots att det funnits framgångsrika utvecklingsprojekt och att en forskningsstiftelse nyligen avsatt 30 miljoner.
– Inom IT-sektorn inser allt fler företag att samarbete är nyckeln till framgång. Utvecklingen går snabbare när fler hjärnor hjälps åt att lösa problemen. Mjukvaran blir hela tiden mer komplicerad och kräver mer resurser, då är det smartast att samverka, även om det är din bittraste konkurrent, säger Björn Regnell, professor i datavetenskap, Lunds universitet.
En annan fördel är transparensen. Mjukvara som bygger på öppen källkod har högre trovärdighet eftersom den kan granskas. Programkod har annars varit en företagshemlighet som mjukvaruleverantören inte redovisat för kunden, utan användningen har byggt på förtroende för utvecklaren. I princip kan mjukvaran innehålla dolda spionprogram och avlyssningsalgoritmer. Det är därför som försvarsmakten använder program som bygger på öppen källkod.
– Bolag som utvecklar affärssystem har haft en vana att stänga in sina kunder i olika tekniska lösningar. Den minsta ändring kan kräva många dyra konsulttimmar. Här tror jag att industrin skulle kunna samarbeta, utveckla fri programvara och spara pengar.
För ungefär en månad sedan meddelade KK-stiftelsen att de satsar 30 miljoner på mjukvaruforskning inom industrin. Syftet är att företagen ska ta bättre beslut: om de ska utveckla sin programvara själva, använda öppen källkod eller köpa mjukvara.
Ju närmare internet, molnet och privatpersonerna, desto högre andel öppen källkod, gissar Björn Regnell. Styrsystem till processindustrin är inte lika aktuella. Fast det finns många olika typer av datasystem och alla borde diskuteras.
– Det här handlar om en infrastruktur. Industrin samverkar ju inom områden som miljö, energi och forskning, så varför inte IT? Vad vill anläggningarna konkurrera om? På vilka områden kan de samarbeta? Hur ska värdekedjorna se ut? Var vill vi ha marginalerna? Vill vi göra små, inkrementella förbättringar, eller större revolutionerande teknikskiften? undrar Björn Regnell.
När Process Nordic mejlar de stora intresseorganisationerna är det bara Skogsindustrierna och Jernkontoret som bemödar sig med att svara. Skogsindustrierna hänvisar till sina medlemsföretag, Jernkontoret har ”ingen input i denna fråga”.
Stora bolag har generellt svårare att jobba med projekt för utveckling av programvara. Framför allt kan arbetssätten krocka. Processindustrins hierarkiska organisationer med tydliga ordrar är väsensskilt från det platta sättet att arbeta med mjukvaruutveckling. Både makten och ansvaret blir mer decentraliserat, och utvecklingen styrs snarare av värderingar och attityder.
– Ett sätt för den traditionella processindustrin är att liera sig med unga bolag som är flexibla, medan industrin står för uthålligheten och de finansiella musklerna, menar Björn Regnell.
Att jobba med öppen källkod fordrar vissa regler. Så kallade licenser styr rättigheter att använda, ändra och vidaredistribuera kod, medan olika styrmodeller reglerar vem som leder arbetet. Ibland leds arbetet av en enda stor aktör och vem som helst får hänga på och hjälpa till. I andra fall är parterna mer jämlika.
En person som har erfarenhet av öppen källkod är Sten Tynander, med bakgrund i bruket i Frövi, numera tillhörande Billerudkorsnäs. Tillsammans med kollegor utvecklade han en mjukvara som har och i vissa fall fortfarande används av Peugeot, öltillverkaren Corona, OMX- och Nasdaq-börsen.
– Vi satsade stenhårt på Linux och javaprogrammering. Tyvärr fick vi släppa allt det där, för det var svårt att rekrytera och behålla kompetensen. Det kräver en utvecklaranda, att vara aktiv på internetforum, ta hjälp av andra och dela med sig av sina egna tips och lösningar, säger Sten Tynander.
Eftersom driftstörningar är dyra inom processindustrin vågar cheferna inte sticka ut hakan och använda de lite mer alternativa lösningarna, för om något går fel, då blir det dyrt och huvuden rullar. Därför är det lättare att köpa dyra mjukvarulicenser och inte behöva engagera sig mer.
Processindustrin vill ofta göra gällande att deras slimmade organisationer inte har så stora resurser, särskilt inte för att utveckla egen mjukvara. En IT-ansvarig på ett företag inom pappers- och massaindustrin berättar att de koncentrerar sig på upphandlingar, projektledning och verksamhetskompetens.
– Även om processindustrin inte känner att de vill utveckla sin egen programvara, så måste IT-avdelningarna ha koll på de här trenderna. Öppen källkod kommer att genomsyra allt i framtiden.
Det minsta man kan begära är att de är kompetenta beställare för att undvika haveri som kan inträffa, oavsett om det handlar om fri eller proprietär programvara, säger Björn Regnell.
Fotnot: De intresseorganisationer som inte besvarade vår fråga om deras inställning till öppen källkod var Ikem, Svemin, Livsmedelsföretagen och Lif.
Jesper Gunnarsson
Fakta: Öppen källkod
Till skillnad från ägd, proprietär källkod, får vem som helst använda sig av öppen källkod, vidareutveckla och sprida den utan att behöva betala licenspengar till kodens upphovsperson. Några kända projekt som bygger på öppen källkod är operativsystemet Linux, databasen MySQL, webbläsaren Mozilla firefox och programmen Openoffice.
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic nr 1 2015