Metoden för nedbrytning av ammonium är teknikkonsultföretaget Grontmijs bidrag i den globala kampen mot växthuseffekten. Metoden, med förkortningen Sharon (Stable High rate Ammonia Removal Over Nitrate), utvecklades redan på 1990-talet av Grontmij i samarbete med tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Sharon används nu vid ett tiotal anläggningar i Europa. Den första har varit i drift sedan 1997. Ett reningsverk i USA har också anammat metoden och under hösten 2009 implementerar Tekniska Verken i Linköping, som första reningsverk i Sverige, kvävereningsprocessen på Nykvarns avloppsreningsverk.Metoden är uteslutande framtagen för hög ammoniumavskiljning och ersätter delvis konventionell biologisk rening. Enligt Michael Ohlsson, civilingenjör vid Grontmij, ska metoden framförallt ses som ett komplement till den biologiska reningen.Vid konventionella biologiska metoder sker rening av ammonium och kväve i olika steg, där ammoniumet först bryts ner till nitrit för att i nästa steg omvandlas till nitrat som sedan ombildas till kvävgas. Sharonmetoden tar en biokemisk genväg och bryter ner ammoniumet till kvävgas direkt via nitrit. Som en extra bonus gör genvägen att förbrukningen av syre, energi och kolkälla minskar precis som produktionen av koldioxid. Michael Ohlsson förklarar att det som framförallt gör deras metod unik är tillväxten av de nitrobakterier som leder till att ammonium kan brytas ner gynnas. Detta görs genom en styrning av processbetingelserna: temperatur (30 till 40 grader Celcius), uppehållstid (ett till två dygn) och pH-värde. Resultatet blir en högre avskiljningsgrad vid en lägre energiförbrukning, under stabil drift.Tekniska Verken valde Grontmijs metod tack vare möjligheten till en enkel ombyggnad och snabb implementering. Magnus Arnell, process- och miljöchef på Tekniska Verken, vill i nuläget inte uttala sig om investeringens storlek. Anledningen till investeringen är Länsstyrelsens ökade krav på kväverening. Kraven i det nya tillståndet är dock inte klara ännu. Arnell hoppas på att den nya vattenreningen ska innebära att kväveavskiljningen i rejektvattnet överstiger 90 procent.Hittills är Nykvarn det enda avloppsreningsverk i Sverige som implementerat tekniken, men Michael Ohlsson hoppas att fler, och inte enbart reningsverk, anammar processen. Stora och medelstora reningsverk är visserligen den naturliga målgruppen, men tekniken är även lämpad för processindustrier, samt biogas- och avfallsanläggningar som har kväverika vatten.– Målet är en lansering på bred bas i världen, där tekniken är patentskyddad och kraven på kvävereduktion höga, säger Michael Ohlsson.Text Malin Folkesson