23948sdkhjf

Dyr el kan göra tryckluften till en kostnadsfälla

Tryckluft är energikrävande att framställa. Från att ha varit vana vid en kostnad på 50 öre/kWh till att det plötsligt kostar 2, 3, 4 och 5 kronor och över så blir det snabbt pengar.

Finns ett tryckluftsystem så läcker det, oavsett hur nytt det är. Frågan är bara hur mycket.

Börjar man räkna på 4-5 kronor per kilowattimme och tittar på mängden läckage som tryckluftssystemet har blir det genast väldigt stora kostnader för bara luft.

– Det har inte funnits fokus på detta för det har inte rört sig om så mycket pengar. Hade det varit en vattenläcka och det hade sprutat på golvet hade det direkt åtgärdats. Men om det pyser så skiter man i det, säger Carl-Johan Gunnarsson som är area sales executive på Kaeser Kompressorer.

– Folk förstår inte hur dyrt det är att producera tryckluft i elkostnader, fyller Marcus Miszewski som är application engineer på Kaeser Kompressorer i.

Därför kan det vara av vikt  att kommunicera till personalen vad som gäller. Att uppmuntra dem till att anmäla läckage av luft för med en ganska liten insats går det att spara mycket pengar.

Har man en dagsverksamhet och använder tryckluften under dagen gäller det att se till att den är avstängd när det är dags att stänga för dagen. För läckaget arbetar ju dygnet runt.

– Annars står kompressorn och fyller på systemet för att kompensera för läckaget, säger Marcus.

Där kostnaderna tidigare legat på några tusen och därmed varit försumbara handlar det nu om ganska stora belopp. Om elpriset ökar med tio gånger gör ju även kostnaderna för tryckluften det. Helt plötsligt kan det röra sig om tiotusentals kronor. För ingenting.

– Det är ju onödigt och alla i branschen behöver hitta energitjuvar för den stora bilden. Att spara på energin för att faktiskt kunna ha energi framöver. Hur man stänger av systemen på rätt sätt och att man faktiskt gör det, säger Carl-Johan.

Men tryckluft är inte bara en kostnadsfråga. Ett tryckluftssystem hamnar även under Arbetsmiljöverket och en arbetsmiljölag som heter Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning och kontroll av trycksatta anordningar, eller AFS 2017:3. Då gäller riskbedömningar och fortlöpande tillsynsprogram och ackrediterade organ som kommer och tittar till de trycksatta behållarna. Okunskapen om lagen är hög och det är inte många som följer den, både medvetet och omedvetet.

– Jag tycker att man ska vara medveten om riskerna med en stor luftbehållare, vilken jäkla smäll det blir. Det borde finnas ett minimum som man gör, säger Carl-Johan.

Men företagen har tusen andra regler att hålla koll på i små företag är det svårt att ha en komplett överblick. Stora företag som Volvo har en stab av personal vars enda uppgift är att hålla koll på sådana regler.

Följer man inte dessa regler och får ett inspektionsbesök av Arbetsmiljöverket kan de stänga av luften. Eller så får verkstadsägaren ett vite. Inget av alternativen är speciellt roligt.

Men det värsta är att om något skulle hända, en olycka, och verkstaden saknar giltiga handlingar kan verkstadschefen hållas ansvarig för olyckan.

– Vi är noga med att påpeka att reglerna finns men det är upp till ägaren att faktiskt följa dem. Detta sätter en del käppar i hjulen för oss under försäljningsprocessen när vi påpekar att det bör finnas en riskbedömning med i var placeringen av tryckkärlet görs, berättar Carl-Johan.

Kaeser Kompressorer har så klart en tjänst där de mäter läckaget och kan berätta vilken koppling det är som läcker, hur mycket den läcker och vad det kostar per år.

– Du kan få en kostnad för varje läckage och en koppling är småpengar i sammanhanget, säger Marcus.

Många verkstäder huserar i gamla industrilokaler och har tagit över deras gamla kompressorer.

– Men att ha en kompressor på 20 kubik i en liten bilverkstad är som att pendla till jobbet med en jumbojet, säger Carl-Johan.

Kommentera en artikel
Utvalda artiklar

Nyhetsbrev

Sänd till en kollega

0.189