Fokus på stålbranschens forskning
Det är sju nya forskningsprojekt som nu har beviljats stöd från den svenska innovationsmyndigheten Vinnova.
Bakgrunden till utlysningen beskrivs som att en central del av omställningen till ett hållbart samhälle utgörs av tillgång till olika metalliska material. Utmaningar på materialförsörjningssidan ska leda till ett stort behov av ny kunskap, nya metoder och nya samarbeten. I utlysningen har det gått att söka finansiering för särskilda forskningsområden relaterade till materialförsörjning, som till exempel spårbarhet och cirkularitet.
– När Metalliska material frågade företag och andra inom området vad som är mest angeläget just nu var det jättetydliga svaret materialförsörjning, inklusive återvinning. Utlysningen samlade också in många väldigt bra projektförslag, av vilka vi nu kan bevilja sju, som kommer att ha stor betydelse för vår framtida materialförsörjning, säger Gert Nilson, programchef för Metalliska material i ett meddelande.
De beviljade projekten är:
Tillverkning av Al-MMC bromsskivor av återvunna Al-Si-legeringar
Mareal syftar till att uppnå en tvåfaldig optimering av material och produktionsprocess som tar itu med formningsgränserna och slitageprestanda för de återvunna aluminium-kisellegeringar förstärkta med SiC-partiklar, Al-SiCp MMCs för högtemperaturapplikationer.
Total budget på 7,8 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor kommer från Vinnova.
Nya generationens blyfria mässingslegeringar
Newleaf ska fokusera på att utveckla mässingslegeringar som klarar de nya kraven genom att utnyttja lärdomar från forskning som utförts och tillföra ny förståelse om korrosionsmekanismer och sambandet med blyurlakning till dricksvatten.
Total budget på 8,6 miljoner kronor, varav 4,3 miljoner kronor kommer från Vinnova.
Substituering av fossilt kol med biokol i järngjutning
I Refound ska fossilt kol substitueras med biokol vid järngjutning. Syftet är att minska ökningen av kol i atmosfären och därigenom erhålla minskad klimatpåverkan. Idag används rent kol för främst två anledningar: dels som legeringsämne för rätt sammansättning av gjutjärnet, dels som additiv i bentonitbunden formsand. Tanken är att sluta bryta fossilt kol för de här användningsområdena och i stället använda kol som redan cirkulerar på jordytan och i atmosfären.
Total budget på 2,8 miljoner kronor, varav 1,4 miljoner kronor kommer från Vinnova.
Klimatanpassat renat aluminium
Målet för Kliral är att utveckla en effektiv reningsteknik för både primär-aluminium och sekundäraluminium samt att det avskilda materialet skall kunna produktifieras och vara värdeskapande för användarna av reningsprocessen.
Total budget på 8,1 miljoner kronor, varav 4 miljoner kronor kommer från Vinnova.
Optimerad hantering av stålskrot genom innovativ detektionsteknik
Skrot är ofta komplext och sammansättningen kan variera mycket mellan partier och även inom samma parti. Idag finns det ingen tillgänglig lösning som tillåter korrekt kvantitativ analys av en batch vilket innebär att korrigerande åtgärder behövs efter skrotladdning. Optiscrap syftar till att ta fram ny sensor för att analysera stora bitar vilket är viktig för både konsument- och intern-skrot.
Total budget på 7,85 miljoner kronor, varav 3,9 miljoner kronor kommer från Vinnova.
Modifierade materialströmmar i värdekedjan för additiv tillverkning
Recircle ska öka resurseffektiviteten genom en metodologi baserad på livscykelanalys för optimering av avfallsflöden från additiv tillverkning – använt pulver, printade stödstrukturer, misslyckade komponenter et cetera. Detta kommer att leda till en övergång från en linjär till en cirkulär ekonomi för additiv tillverkning.
Ökad användning av återvunnet aluminium i gjuteriprocesser
Elektrifiering inom transportbranschen är viktigt för att möta klimatförändringarna. För att få effektiva fordon med lång räckvidd är det viktigt att minska vikten. Ett sätt att göra detta är att använda aluminiumkomponenter på grund av dess låg densitet. Projektet Inreal ska studera möjligheterna att öka toleransen mot oönskade halter av legeringselement i aluminium för att kunna gå från primäraluminium till mer miljövänligt återvunnet aluminium.
Total budget på 5,5 miljoner kronor, varav 2,7 miljoner kronor kommer från Vinnova.
