Ny process separerar guld från malm och elektronik
Av 
Den största skillnaden mot traditionell lakning med konventionell cyanid är att den direkta faran för arbetsmiljön och den faktiska miljön minskar. Dessutom förenklas tillståndsprocessen med den nya tekniken vilket öppnar för nya anläggningar.
– För oss är avfallsströmmar en potentiell källa till hållbar resursåtervinning. Med hjälp av vår unika lösning har vi kunnat modifiera tekniken och på så sätt nu också möjliggöra lakning av guld ur jordar, slagg, berg och även elektronikskrot. Detta gör att vi med en miljövänlig process kan ta hand om mer av den värdefulla metallen oavsett om det kommer från avfall eller en gruva, säger Johan Seijmer, vd på Chromafora med Ragn-Sells som en av huvudägarna.
I spåren av coronapandemin har priset på guld skjutit i höjden på grund av ökad efterfrågan medan produktionskapaciteten släpar efter. Varje år genereras flera hundra tusen ton avfall och elektronik som innehåller guld. Guldet i detta avfall är i de flesta fall mer lättillgängligt än brytning ur befintliga guldgruvor och har betydligt högre koncentrationer. Så istället för att lägga värdefulla resurser på hög i form av deponering finns nu teknik för att selektivt plocka ut värdefulla resurser ur avfall, bland annat guld, samtidigt som avfallsmängden minskar.
Chromaforas teknik, som är en modifierad metod av tiosulfatlakning, har visat sig vara mycket effektiv för att återvinna guld ur exempelvis elektronikskrot och slaggprodukter. Detta genom att kombinera den modifierade tiosulfatlakningen med sin egen patenterade teknik kallad Selmext.
Hittills har tiosulfatlakning varit en dyr lösning då snabb nedbrytning av tiosulfaten samt att separationssteget att få ut guldet har ansetts vara mycket svårt. Chromaforas lösning på problemet baseras på kunnande inom selektiv kemisk separation. Med den kombinerade metoden har nu denna utvinningsprocess optimerats så pass långt att kostnadsskillnaden mot den konventionella lösningen med cyanid börjar bli underordnad övriga fördelar.
Två huvudsakliga fördelar med att använda tiosulfat istället för konventionell cyanid är att den direkta faran för människan och miljön minskar. Dessutom kan det underlätta vid tillståndsprocessen för nya anläggningar som gruvor och återvinningsanläggningar. Den miljömässiga och politiska trenden är att minska användningen av cyanid vilket gör förutsägbarheten för att ansöka och få tillstånd för lakning av guld med dagens cyanidlösningar är idag både svårt, dyrt och riskfyllt.
Projektet har fått stöd inom det strategiska innovationsprogrammet RE:Source som finansieras av Vinnova, Energimyndigheten och Formas.