Fungerar forskningen i verkligheten?
En specialdesignad molekyl och ett energisystem med unika förmågor för infångning och lagring av solenergi har presenterats av en grupp forskare på Chalmers under de senaste åren. Nu startar ett Chalmerslett EU-projekt där forskarna ska utveckla prototyper av den nya tekniken för framtida tillämpning i större skala, till exempel för uppvärmning av bostäder. Projektet har fått 4,3 miljoner Euro i anslag.
För att kunna använda solenergi till fullo behöver vi kunna lagra energin och släppa ut den när behovet uppstår. I ett flertal vetenskapliga artiklar har en grupp Chalmersforskare visat hur deras specialdesignade molekyl, och solenergisystemet som de gett namnet Most (Molecular Solar Thermal Energy Storage Systems), kan erbjuda en lösning på den utmaningen.
Med Most kan solenergin fångas upp, lagras i upp till 18 år, transporteras utan några stora förluster och sedan släppas ut som värme när och där den behövs. Resultaten som har uppnåtts i labbet är enligt forskarna tydliga, men nu behövs erfarenheter av hur Most kan fungera i verkliga tillämpningar och i större skala.
– Målet med EU-projektet är att ta fram prototyper av Most-tekniken för att bekräfta möjligheterna för storskalig produktion och för att förbättra systemens funktion, säger Kasper Moth-Poulsen, som är koordinator för projektet samt professor och forskningsledare på Chalmers institution för kemi och kemiteknik.
Inom projektet ska tekniken utvecklas för att bli effektivare, billigare och grönare, och därmed närma sig produkter som kan användas i verkliga tillämpningar. Forskarteam från högskolor, universitet och forskningsinstitut i Sverige, Danmark, Storbritannien, Spanien och Tyskland kommer att samlas och göra gemensam sak.
– Det är mycket spännande att vi inom projektet kombinerar tvärvetenskaplig spetskompetens inom molekyldesign med kunskap om hybridteknik för att fånga in energi, om teknik som släpper ifrån sig värme och om design av lågenergibyggnader, säger Kasper Moth-Poulsen.
De första, mycket enklademonstrationerna har gjorts i laboratoriet på Chalmers. Bland annat har forskarna tillämpat tekniken i en fönsterfilm som jämnar ut temperaturen under soliga och heta dagar och skapar ett behagligare inomhusklimat. Utanför EU-projektet har en tillämpning av molekylen i funktionella persienner och fönster startat, genom spin off-bolaget Solartes AB.
– Utvecklingen som vi nu kan göra med Most i EU-projektet kan innebära att vi får fram helt nya solenergidrivna och utsläppsfria lösningar för uppvärmning av bostäder och industriella applikationer. Most är på väg in i ett enormt viktigt och spännande skede, avslutar Kasper Moth-Poulsen.