Unik kartläggning av Kiruna under jord
Hur ser malmkroppen i Kirunaområdet egentligen ut? Det ska LKAB tillsammans med forskare vid Luleå tekniska universitet göra en omfattande kartläggning av.
– Vi sammanställer alla tillgängliga data i en enda modell för att få reda på hur berggrunden ser ut på djupet, säger Tobias Bauer, biträdande professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet.
I januari 2018 kom nyheten att malmkroppen i Kiruna inte fortsätter med samma volym som förväntat. Mineraliseringen minskar i söder, men tycks fortsätta mot djupet och norrut. LKAB har därför de senaste åren satsat stora resurser på prospektering för att säkra tillgången på järnmalm.
I ett nytt fyraårigt projekt, som startar i höst, ska forskare från Luleå tekniska universitet tillsammans med LKAB lägga till ytterligare viktiga bitar i pusslet. Hela Kirunaområdet, från Kurravaara till Kalixforsbron, ska kartläggas för att få fram viktig kunskap om hur berggrunden ser ut på djupet.
– LKAB ser detta samarbete som ett tekniksprång som kan leda till nya malmfynd framförallt på stort djup, säger Jan-Anders Perdahl, sektionschef för prospektering på LKAB.
Genom att använda sig av så kallad Common Earth modelling går det att få fram detaljerad information om hur jordskorpan i Kiruna med omnejd är uppbyggd. Alla tillgängliga data – geofysisk och geologisk – från bland annat provborrningar, Sveriges geologiska undersökning (SGU) och universitetets egen fältkartering ska sammanställas i en gemensam 3d-modell.
– Att kombinera vår kunskap och data från området kring Kirunagruvan med övriga tillgängliga data till en 3d-modell möjliggör effektiv prospektering som sparar både tid och resurser, fortsätter Jan-Anders.
Det är i Europa nytt att göra kartläggningar med Common Earth modelling, och med metoden går det att få reda på berggrundens magnetiska egenskaper, var det finns förkastningar eller deformerade så kallade skjuvzoner, hur malmkroppar och mineraliseringar är formade och var de eventuellt försvinner eller fortsätter.
Christina Wanhainen, professor i malmgeologi vid Luleå tekniska universitet, tror att Common Earth modelling kommer bli ett givet inslag i framtida gruvverksamhet.
– Common Earth modelling ger värdefull kunskap om hur en malmkropp fortsätter, försvinner eller kanske böjs, och gör att det i framtiden går att undvika överraskningar. Vi är väldigt tidigt ute att använda denna metod, och att göra det i så här stor skala – med en databas som omfattar hela Kirunaområdet – är unikt i Europa, säger hon.
