Dödsolyckor beror oftast på bristande rutiner
Dödsolyckor på arbetet beror allt för ofta på att säkerhetsrutiner och åtgärder inte når ut till dem som berörs. Det gäller både i komplexa verksamheter som byggarbetsplatser och när underleverantörer kommer till en arbetsplats för att utföra tillfälliga arbeten.
Att skyddande barriärer som säkerhetszoner, fallskydd och skyddsutrustning inte funnits eller inte fungerat som tänkt kan bero på bristande kunskaper, medveten försummelse eller fel på utrustning och maskiner.
– Tidspress, okunskap och dålig insikt om vikten av att sätta säkerheten främst bidrar till att det ofta saknas förebyggande åtgärder. Med kunskap och ett bra arbetsmiljöarbete kan de allra flesta av dödsolyckorna förebyggas, säger Erna Zelmin-Ekenhem, generaldirektör på Arbetsmiljöverket.
På uppdrag av regeringen har Arbetsmiljöverket analyserat samtliga arbetsolyckor med dödlig utgång som inträffade under perioden 2018 och första halvåret av 2019.
Totalt inträffade 82 dödsolyckor, varav 9 rör utländsk arbetskraft i Sverige.
Dödsolyckor i arbetet är vanligast i samband med trafikolyckor, fall från höjd, arbete med fordon och arbetsmaskiner eller då någon klämmer sig eller träffas av föremål.
Nu föreslår Arbetsmiljöverket en rad förebyggande åtgärder som att arbetsmiljöarbete integreraras i utbildningar både på gymnasienivå och på högskolan. Dessutom att en översyn görs över vilket ansvar beställaren kan ges för arbetsmiljön hos dem som ska utföra tjänsten.
– Människor från olika arbetsgivare med olika företagskulturer samlas för att samarbeta i projekt. Det gör säkerhetsarbetet komplext och det delade ansvaret för säkerhet och arbetsmiljö blir i värsta fall ingens ansvar. Arbetsgivarna måste utforma arbetsplatser, rutiner och skyddsåtgärder så att människor kan göra felaktiga bedömningar och ett misstag utan att skadas eller dö, säger Erna Zelmin-Ekenhem.
