Förslagen som ska rädda gruv- och stålbranschen
Av 
15 förslag ska säkra gruv- och stålbranschens kompetensförsörjning i framtiden. Åtgärder krävs både från branschen, politiken och utbildningsväsendet.
– Människorna är vår viktigaste resurs i gruv- och stålindustrin. Det sade Jernkontorets vd, Bo-Erik Pers när branschen tidigare lanserade en färdplan för hur gruv- och stålbranschen ska kunna hitta nya medarbetare på kort och lång sikt.
Det var på temat ”Vägen framåt för gruv- och stålnationen Sverige” som branschen presenterade 15 åtgärdsförslag för att säkra kompetensförsörjningen i framtidens gruv- och stålindustri. Tillsammans sysselsätter branscherna omkring 70 000 personer – och bristen på arbetskraft med rätt kompetens är stor.
Här är de 15 förslagen
Gruv- och stålindustrin behöver:
1. Arbeta med bilden av gruv- och stålindustrin och intresset för teknik ـ Tydliggöra vilka utbildningsvägar som kan leda till intressanta arbeten, synliggöra industrin för elever och studenter samt öka teknikintresset hos unga, särskilt flickor och unga kvinnor.
2. Arbeta systematiskt och strukturerat med rekrytering ـ Öka dialogen med gymnasieskolorna och högskolorna för att tydliggöra rekryteringsbehoven och ta fram egna kompetensförsörjningsstrategier.
3. Erbjuda praktik och lärande på arbetsplatsen ـ Arbeta strategiskt och långsiktigt med att erbjuda praktik och lärande på arbetsplatsen.
4. Öppna fler vägar in till gruv- och stålindustrin ـ Öka engagemanget för fler yrkeshögskoleutbildningar, bl.a. inom Bergsskolan, öka flexibiliteten när det gäller examenskrav och utveckla branschvalidering av utländsk kompetens.
5. Driva på för att öka industriorternas attraktivitet ـ Vara tydlig mot politiken att förutsättningarna för livskraft i hela landet behöver förbättras.
Politiken behöver:
1. Säkra utbildningar och examina för näringslivets behov ـ Förändra resurstilldelningssystemet till universitet och högskolor, möjliggöra en mer flexibel examensordning, satsa strategiskt på rekrytering och genomströmning för ingenjörsutbildningarna samt tydliggöra lärosätenas ansvar för livslångt lärande.
2. Öppna fler vägar in till gruv- och stålindustrin ـ Förenkla för arbetskraftsinvandring, ge fler möjlighet att läsa svenska för yrkesutbildade och införa ett skatteavdrag för kompetensutveckling.
3. Bedriva en aktiv regionalpolitikـ Förenkla för människor och företag att leva och verka i glesbygd och på mindre orter, förbättra regionala pendlingsmöjligheter samt säkra finansieringen av det regionala kompetensförsörjningsarbetet efter 2020.
4. Skapa bättre villkor för yrkesutbildning och yrkeshögskolan ـ Göra gymnasieskolans yrkesprogram mer attraktiva genom bland annat återinförd högskolebehörighet, ställa krav på kommunerna att erbjuda tekniskt inriktade utbildningar inom yrkesvux samt utveckla uppdraget för yrkeshögskolan.
5. Främja rekryteringen till naturvetenskap och teknik. Utveckla grundskolans undervisning i matematik, naturvetenskap och teknik, och ge geologi en tydligare plats i kursplanerna.
Utbildningsväsendet behöver:
1. Bidra till att öka intresset för teknik. ـ Göra det mer intressant för unga, särskilt unga flickor och kvinnor, att välja tekniska utbildningar, utveckla teknikundervisningen för att göra den mer spännande och ge mer information om karriärmöjligheter i industrin.
2. Samverka mer med näringslivet ـ Anordna fler studiebesök i industrins företag, öka inslagen av praktik på olika nivåer och öka dialogen med industrin för större förståelse för vilken kompetens som efterfrågas.
3. Stärka utbildningsutbudets relevans ـ Se till att gymnasieskolans utbildningsutbud möter industrins efterfrågan, t.ex. genom Teknikcollege och Järnkoll, säkerställa att program inom yrkesvux är relevanta för industrin och öka möjligheterna att studera högre utbildning på distans.
4. Säkerställa att högre utbildningar håller hög kvalitet och att rätt studenter antas ـ Göra internationella jämförelser av utbildningarnas form och innehåll och komplettera antagningsprocessen med intervjuer av de sökande.
5. Sänka trösklarna mellan utbildningsnivåerna ـ Ge näringslivet större inflytande över yrkeshögskolans utbildningar, öka möjligheten att tillgodoräkna sig högskolepoäng från kurser inom yrkeshögskolan vid fortsatta studier och erbjuda hög- skolekurser för vidareutbildning och omställning.