DEBATT - Svenska biodrivmedel kan ge både guld och gröna skogar
I dag arrangeras konferensen Ekotransport i Stockholm. På plats finns flera av våra EU-parlamentariker och den första programpunkten är ”Vad krävs för en snabb omställning av den tunga transportsektorn?”
Fungerande transporter är nödvändiga i ett modernt samhälle, men klimatutsläppen behöver reduceras kraftigt. För att lyckas med det måste användningen av biodrivmedel öka, och en mycket viktig roll spelar de höginblandade drivmedel som till största del består av förnybart innehåll.
Rätt styrmedel skulle bidra till såväl minskade utsläpp, som till att det i Sverige och Europa kan växa fram en industri för produktion av biodrivmedel, med nya jobb och skatteintäkter som följd.
Sverige använder mest biodrivmedel per person i hela EU, och importerar mer än 80 procent. Vår yta täcks till cirka 70 procent av skog, och skogsindustrins restprodukter kan utnyttjas. Vi underutnyttjar därmed den stora potential som finns i skogsbruket. Till det kommer en outnyttjad potential i restprodukter från jordbruket.
Den 26 maj är det val till EU. Parlamentarikerna får stora möjligheter att fatta beslut som gör att vi kan minska utsläppen från den tunga trafiken. Vi ser fem åtgärder som extra viktiga.
1. Inkludera en större andel grödebaserade biodrivmedel för att nå EU:s mål att 32 procent av den slutliga energikonsumtionen ska vara förnybar år 2030. Det finns stor potential att öka produktionen av grödebaserade drivmedel i Europa utan att konkurrera med livsmedelsproduktionen. Bara i Sverige odlade vi för 100 år sedan 50 procent mer åkermark än i dag och vi har 500 000 hektar mark som skulle kunna tas i produktion.
2. Gör det billigare att tanka förnybara drivmedel. EU:s regelverk måste verka för att biodrivmedel på lång sikt är konkurrenskraftigt med fossila alternativ. Sverige har i dag rätt att ge rena och höginblandade biodrivmedel skattelättnader, men bara till och med 2020. Vad som händer därefter är oklart. Eftersom avskrivningstiden för en ny, klimatsmart lastbil är cirka åtta år behöver branschen förutsägbara och långsiktiga regelverk till åtminstone 2030. Det skulle ge ökad investeringsvilja och en snabbare omställning till hållbara transporter.
3. Fortsätt hantera höginblandade biodrivmedel utanför reduktionspliktsnivåerna för bensin och diesel. Energimyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att utreda om höginblandade och rena biodrivmedel som ED95 bör omfattas av reduktionsplikten. Helt förnybara transporter är målet och för det krävs höginblandning. Bränslen med högt innehåll av bioråvara skulle i dagsläget få det svårt på marknaden om de inkluderas i reduktionsplikten.
4. Öppna för en koldioxiddifferentierad kilometerskatt, där hänsyn tas till den faktiska klimatnyttan av biodrivmedel ur ett livscykelperspektiv. Trafikanalys slog nyligen fast att en sådan skatt skulle vara ett mycket verksamt styrmedel, men att den just nu hindras av EU:s lagstiftning.
5. Beskatta drivmedel efter energiinnehåll i stället för efter volym. Dagens beskattning utifrån volym missgynnar kraftigt biodrivmedel med lägre energiinnehåll, exempelvis etanol, trots att klimatutsläppen är upp till 90 procent lägre än från fossila bränslen.
Vi uppmanar de EU-parlamentariker som tar plats i Bryssel att arbeta för att de här fem åtgärderna genomförs. Det skulle bidra till att vi når målet om en fossiloberoende fordonsflotta 2030, samtidigt som Sverige får en livskraftig industri för produktion av biodrivmedel.
Lena Nordgren,
biodrivmedelsexpert SEKAB
Åsa Domeij,
hållbarhetschef Axfood
Johan Söderberg,
Senior director fuel Circle K