Världens farligaste bransch
Fler än 14 000 dog i gruvorna under 2018. Gruvbranschen är en av världens farligaste. Globalt uppskattas antalet dödsfall till minst 14 000 per år. Men hur många som faktiskt mister livet vet varken fackförbund, stater eller FN.
Globalt sysselsätter gruvsektorn drygt 24 miljoner människor. Överallt - från Kina till Kazakstan - går gruvarbetare till jobbet med livet som insats. De allra flesta som förolyckas gör det i det tysta. Gruvindustrin är full av informella jobb. Och antal dödliga olyckor betydligt fler än i andra sektorer.
Men att få en klar bild över dödstalen är svårt. När Arbetet Global tittar närmare på de tio största gruvländerna visar det sig att inte ens välfärdsstater som Kanada har samlad statistik.
- För att få de här siffrorna måste du ta kontakt med varje provins och sen lägga ihop dem, skriver en representant för branschorganisationen Mining Association of Canada.
Glen Mpufane, gruvansvarig på det globala facket Industriall, uppskattar att gruvbranschen årligen skördar tusentals dödsoffer.
- Jag skulle säga 7 000-8 000.
Han betonar att siffrorna är osäkra. Vissa länder har tillförlitlig statistik, men globalt lider rapporteringen om dödliga arbetsplatsolyckor av svåra brister.
- Det är ett stort handikapp för oss. Utan pålitlig data är det svårare att följa utvecklingen. Och vi har inte resurser att själva sammanställa egen statistik. Vår utredningsenhet är inte så stor och vi organiserar 14 sektorer.
ILO:s statistikenhet, baserad i Genève, kallar sig "världens ledande källa till arbetsmarknadsstatistik". Men inte heller här finns någon heltäckande bild. En sökning i statistikdatabasen visar stora luckor i rapporteringen.
- Vi vet inte så mycket om de arbetsrelaterade dödsfallen i världen. Vi får bara data om de samlas in på nationell nivå, säger Rosina Gammarano, ekonom och statistiker på FN-organet.
Den som vill ha nyckeltal om sysselsättning, aktiekurser eller BNP-utveckling behöver bara googla. Kring arbetsmiljöfrågor är det betydligt sämre ställt.
För ett årtionde sedan uppskattade gruvinternationalen ICEM, som sedermera gick upp i Industriall, de årliga dödsfallen till över 12 000. Minskningen sedan dess handlar till stor del om lägre dödstal i Kina.
2005 miste närmare 6 000 arbetare livet enbart i landets kolgruvor, enligt officiell statistik. 2018 hade antalet fallit dramatiskt, till 333.
Den oberoende tidskriften China Labour Bulletin (CLB) menar att siffrorna avspeglar en verklig nedgång, även om det finns ett mörkertal.
- Det där är olyckor och dödsfall som har rapporterats. Det finns alltid en chans att en del tystas ner, det händer regelbundet, säger kommunikationschefen Geoffrey Crothall.
I början av 00-talet växte den kinesiska kolbranschen explosionsartat. Landets massiva infrastruktursatsningar krävde billig energi och reglering av den vildvuxna sektorn var lågprioriterad.
Sedan dess har myndigheterna enligt CLB utökat antalet arbetsmiljöinspektioner, men Geoffrey Crothall menar att de fallande dödstalen i huvudsak beror på minskad produktion. Hundratusentals arbetstillfällen har försvunnit när den kinesiska ekonomin bromsat in.
- Sedan 2015 har sektorn krympt, efterfrågan har varit lägre och kolgruvearbetare har förlorat sina jobb. Det är därför vi ser färre olyckor.
Samma mönster går igen världen över. I industriländer har satsningar på förbättrad arbetsmiljö lett till färre dödsfall, men globalt handlar nedgången om att sektorn sysselsätter färre.
1998 uppskattade ILO att 36 miljoner arbetade inom gruvbranschen, varav sex miljoner i den informella sektorn. I dag beräknar FN-organet antalet gruvarbetare till 24 miljoner, men den siffran inkluderar både formella och informella anställningar. Arbetet med att ta fram en ny uppskattning om den informella sektorn pågår och flera av ILO:s olika avdelningar är involverade.
