Efter en tillståndsprocess som pågått i mer än tolv år har nu Mark- och miljööverdomstolen sagt nej till kalkbrytning i Bunge på norra Gotland.

– Vi är självklart besvikna, eftersom vi tidigare fått tillstånd vid två tillfällen, ett tillstånd som nu skulle ha fastslagits om det inte vore för regeringens beslut att utpeka området till Natura 2000. Att regeringen ingriper i en pågående tillståndsprocess och ändrar spelreglerna så radikalt som i detta fall, och till förmån för staten, är inte rättssäkert. Enskilda näringsidkares grundläggande fri- och rättigheter måste tillvaratas och skyddas i ett demokratiskt samhälle, säger Håkan Pihl, chefsgeolog på Nordkalk.

På branschorganisationen Svemin är oron stor att det negativa beskedet påverkar Sverige som industrination.
– Vem vågar investera när förutsättningarna för tillståndsprövningen kan ändras under pågående rättsprocess. För verksamhetsutövare är det här en närmast Kafkaliknande situation. Det är helt orimligt att förutsättningarna förändras under pågående prövning, säger organisationens branschjurist Kerstin Brinnen.

Nordkalk erhöll nämligen nödvändiga tillstånd för verksamheten 2014. Innan domen vunnit laga kraft pekade dock regeringen ut området till Natura 2000, något som förändrade förutsättningarna fullständigt. 

– Tillståndsprocesserna måste ses över. Det måste finnas bättre förutsägbarhet i omfattning, innehåll och tidsåtgång. Det behövs också en större helhetssyn överlag i myndigheternas arbete, där man inte bara ser till sitt specialområde utan också till berörda verksamheter och väger in såväl miljöaspekter som sociala aspekter och samhällsekonomiska aspekter. Först då kan vi prata på riktigt om vad som är hållbart, säger Kerstin Brinnen.

Bland annat betonas att kalksten är en förutsättning för ren luft och rent vatten liksom att kalk förbättrar miljöprestanda inom både lantbruk och tillverkande industri.

På Svemin befaras att beskedet kan få långtgående följder.

– Gruv- och mineralindustrin är en kapitalintensiv och långsiktig verksamhet. Dagens besked skapar osäkerhet och kan äventyra investeringsviljan, men inte bara för gruv- och mineralnäringen. Det här drabbar inte bara vår bransch, utan slår mot Sverige som industrination. Alla som bedriver tillståndspliktig verksamhet har anledning att känna oro, säger Svemins vd Per Ahl.

Det finns dock även intressenter som jublar över beslutet.

– Det här är en stor miljöseger. I över tio år har Naturskyddsföreningen deltagit i den juridiska processen för att försöka rädda den fantastiska naturen och alla de särpräglade arterna som lever i Bunge och Ojnareskogen. Vi är både lättade och glada att området äntligen är säkrat från framtida exploatering, säger Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Helt säker kan hon dock inte vara.

– Trots att processen har pågått i mer än tolv år, kommer Nordkalk att driva frågan vidare, i första hand till Högsta Domstolen, men därefter också till Europadomstolen om det skulle behövas. Både för vår egen, branschens och hela industrins skull, är det viktigt att hanteringen av Bungemålet prövas hela vägen, säger Håkan Pihl.