Så ska sanering av gruvor bekostas
Av Gruvavfallsfinansieringsutredningen har lagt fram sitt förslag till Regeringen hur sanering av nedlagda gruvor ska finansieras.
– Det viktigaste vi sett i utredningen är att dagens system inte fungerar och att säkerheterna inte skulle täcka behoven. Därför har vi gett förslag för strama upp systemet, säger utredaren Daniel Barr till processnet.se.
När säkerheterna inte räcker till kan det innebära stora kostnader för skattebetalarna. Till exempel kan nämnas att för gruvorna i Blaiken och Svärtträsk i Västerbottens län där gruvföretagen gått i konkurs beräknas efterbehandlingskostnaderna överstiga 400 miljoner kronor, vilka nu staten tvingas stå för.
– Det är ett antal faktor som gjort att det blivit så här. Dels är det osäkert vad säkerheten ska täcka, dels hur den ska beräknas, säger Daniel Barr.
Utredningen föreslår bland annat att efterbehandlingsåtgärderna dokumenteras av gruvföretagen i en plan så det blir tydligt vad som ska åstadkommas, planen ska revideras minst vart femte år.
Säkerheterna föreslås beräknas så att de täcker kostnaderna vid en konkurs de närmaste fem åren, istället för hela gruvans livstid. Beräkningen ska innehålla ett osäkerhetspåslag och ta hänsyn till framtida pris- och löneutveckling.
– Säkerhetsmarginalen innebär att med 75 procents sannolikhet ska kostnaderna för efterbehandlingen täckas.
Endast bankgarantier med standardiserade villkor samt pant i form av deposition av kontanta medel föreslås tillåtas som säkerhet framöver.Riksgäldskontoret föreslås överta uppgiften att besluta om säkerheterna från Mark- och miljödomstolen.
Stefan Appelgren gruppchef på Miljö- och Energidepartementet uppger till processnet.se att handläggningen av utredningen kommer att återupptas efter semestern och att det inte finns någon tidplan klar för när utredningen kommer att skickas på remiss.