Gemensamma processer genererar biovätgas, protein och bioplast
I det Vinnovafinansierade projektet MultiBio produceras förnyelsebara produkter från massa- och pappersbrukens processvatten. Det blir helt enkelt biovätgas, bioplast och hållbart fiskfoder.
- Det blir lönande för både bruken och miljön, säger Karin Willquist, senior forskare på Rise och ledare för det nya projektet.
Projektet har potential att uppfylla några av de viktigaste svenska miljömålen och bidra till omställningen mot en hållbar cirkulär bioekonomi.
Det hela började för många år sedan när Karin Willquist och hennes forskarkollegor hittade en bakterie med förmågan att bryta ner hemicellulosa. Vid nedbrytningen bildas biovätgas och även en proteinrik biomassa som kan användas i fiskfoder. Parallellt arbetade personerna bakom Promiko med att forska och utveckla ett sätt att producera bioplast från vattenrening.
Tillsammans har de här processerna potential att genera både biovätgas, protein och bioplast.
Vätgasen kan användas som energibärare som kan ersätta fossila bränslen, vilket ger stora effekter på koldioxidutsläpp, luftkvalitet och minskad försurning.
Den biobaserade plasten kan ersätta fossilbaserad plast vilket minskar koldioxidavtrycket. Eftersom den är biologiskt nedbrytbar är den dessutom attraktiv för nya spännande tillämpningar, även inom pappersindustrin.
Fiskfoderingrediensen kan leda till minskad utfiskning och sojaproduktion eftersom den kan ersätta protein i fiskfoder som till stor del produceras av fisk från världshaven eller av soja från tropiska länder.
I MultiBio samarbetar aktörer från hela värdekedjan. Målet är att skapa förutsättningar för att få ut de nya produkterna på marknaden.
- Det hör inte till vanligheterna att massa- och pappersbruk, miljöföretag, entreprenörer, fiskodlare och spetsforskare samarbetar kring ett problem på det här sättet. Den samlade kompetenser skapar förutsättningarna för att nå riktigt intressanta resultat, säger Karin Willquist.
MultiBio är en vidareutveckling som bygger på två tidigare forskningsprojekt som genomförts med finansiering från Energimyndigheten, Vinnova och Formas.
- Genom de projekten vet vi att det finns marknads- och miljömässig potential och teknisk grund att genomföra våra idéer. Nu har vi möjlighet att skala upp och verifiera biovätgasprocessen som tidigare bara undersökts i laboratoriet, säger Karin Willquist.
- Jag började doktorera på mikroorganismerna i vätgasprocessen redan 2006, så det är en häftig känsla att vara så nära en industriell applikation. Det här är en möjlighet att den mångåriga forskningen blir något mer och verkligen gör skillnad för miljön, säger Karin Willquist