De delar resurser, energi och utrustning
Av – Fördelarna är uppenbara. Utöver miljönyttan ger den här typen av samverkan också konkurrensfördelar som lägre omkostnader, personalsamverkan och en stark innovation, säger Michael Martin, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Han har tillsammans med kollegan Steve Harris och industripartners i Norrköping och Sotenäs i två nya studier utvärderat möjligheterna med industriell symbios - det vill säga att företag delar resurser, energi och utrustning med varandra. Två nätverk har ingått i studien, det ena utanför Norrköping och det andra i Sotenäs.
Nätverket Sotenäs Symbioscentrum utgörs av verksamheter inom bland annat landbaserad laxodling, fiskfoderproduktion och biogasframställning. Utöver att minska utsläppen av koldioxid och övergödande näringsämnen har nätverket även sänkt sina kostnader och skapat arbetstillfällen.
– I en industriell symbios ses inte de enskilda företagen som öar utan som delar i en helhet. Det här arbetssättet leder också till miljömässiga och sociala vinster för regionen och personalen, säger Steve Harris, forskare och livscykelspecialist.
I nätverket utanför Norrköping samverkar trädgårdsproduktleverantören Econova med pappersmassaindustrin Holmen, Norrköpings kommun och fjärrvärmeanläggningen Tekniska verken. Restavfall som bark och fiber från Holmen tas tillvara i Econovas jord- och markanläggningsmaterial. Askan från förbränning i Tekniska Verken får nytt liv i Econovas produkter som kan ersätta exempelvis betong och asfalt. Därtill återanvänder nätverket värme sinsemellan verksamheterna.
– Det är viktigt att visa upp sådana här exempel för att kunna motivera fler industriaktörer att gå samman och styra Sverige mot en mer cirkulär ekonomi, säger Michael Martin.