30 år med slutförvaret för kortlivat radioaktivt avfall
"Vi är mycket stolta över vår anläggning"
Foto: SFR
Och SFR är i allra högsta grad fortfarande i drift. Varje år tar man emot cirka 600 kubikmeter radioaktivt avfall.
– Vi är mycket stolta över vår anläggning SFR. Slutförvaret utgör en viktig del i vårt uppdrag att ta hand om det svenska radioaktiva avfallet på ett sätt som är säkert för människa och miljö både nu och i framtiden, säger SKB:s vd Eva Halldén, i ett presmeddelande.
När SFR startade var det den första anläggningen av sitt slag i världen. Den ligger 50 meter under Östersjöns botten och består av fyra 160 meter långa bergssalar och ett bergrum med en 50 meter hög betongsilo för det medelaktiva avfallet. Två parallella kilometerlånga tillfartstunnlar förbinder anläggningen med markytan.
Det radioaktiva avfall som förvaras i SFR är låg- och medelaktivt. Det innebär att det, till skillnad från använt kärnbränsle, inte behöver kylas och att det är ganska kortlivat. Det mesta av avfallet som förvaras i SFR är driftavfall från de svenska kärnkraftverken – bland annat filter som samlat upp radioaktiva ämnen i reaktorns vatten, verktyg och skyddskläder. Men även radioaktivt avfall från sjukvården, veterinärvården, forskningen och industrin förvaras där.
Tanken är att man i framtiden även ska ta hand rivningsmaterial från de avvecklade svenska kärnkraftverken. Det måste på samma sätt som driftavfallet hållas isolerat från människa och miljö. För att få plats med rivningsmaterialet lämnade SKB därför in en ansökan till myndigheterna 2014 om att få bygga ut SFR och prövningsprocessen enligt miljöbalken och kärntekniklagen pågår. Fullt utbyggd ska anläggningen kunna ta emot cirka 200 000 kubikmeter avfall mot i dag cirka 63 000 kubikmeter.
