Regeringen får klimatfärdplan
Färdplanerna visar hur branscherna ska bli fossilfria och samtidigt stärka sin konkurrenskraft och innehåller också krav på en politik som ger rätt förutsättningar för omställningen.
Överlämningen sker på Rosenbad med bland annat representanter från stålföretagen och Jernkontoret som tillsammans arbetat fram färdplanen under ett års tid. Arbetet har innefattat kartläggning av koldioxidutsläpp och ett antal workshops med experter från olika delar av samhället för att identifiera möjliga lösningar.
− Jag är stolt över stålindustrins stora ambitioner att jobba mot fossilfrihet, både i vår bransch och genom att erbjuda sina kunder produkter som minskar koldioxidutsläppen globalt, säger Bo-Erik Pers, vd på Jernkontoret.
I stålindustrins färdplan beskrivs de olika processerna för att framställa stål, var koldioxidutsläppen finns och vilka möjliga fossilfria alternativ som finns för att ersätta de fossila råvaror och bränslen som används idag. Svensk stålindustri står för cirka 11 procent av Sveriges totala koldioxidutsläpp.
− Den absolut största delen, 82 procent, av branschens koldioxidutsläpp kommer från masugnen. Vi är optimistiska om att kunna radera de utsläppen genom det omfattande forskningsprojektet, HYBRIT, som initierades av SSAB, LKAB och Vattenfall 2015, säger Bo-Erik Pers.
Övriga koldioxidutsläpp i stålindustrin kommer bland annat från bränslen till de ugnar där stål bearbetas för att uppnå olika egenskaper som till exempel hållfasthet. Elektrifiering är en viktig del av lösningen för stålföretagen, men också biogas som kan ersätta naturgas som används till många ugnar idag. Även högvärdig biokol som kan ersätta fossilt kol lyfts fram som ett alternativ för vissa företag.
− Ett viktigt budskap till politiken är vårt stora behov av mer fossilfri el framöver. Bara stålindustrin ser en ökad efterfrågan på cirka 15-17 TWh, vilket motsvarar tiondel av dagens produktion. Många andra branscher ser också elektrifiering som en väg från fossilberoendet, det ställer höga krav på svensk elförsörjning inom en snar framtid, säger Bo-Erik Pers.
Bygg- och anläggningssektorn visar i sin färdplan hur de redan med befintlig teknik kan halvera sina utsläpp till år 2030 och med hjälp av infångning och lagring av koldioxid (CCS) i cementframställningen ser betongbranschen en möjlighet till klimatneutral betong.
Skogsindustrin satsar på att vara helt fossilfri 2030 och med sina råvaror bidra till att de andra branscherna klarar sina mål.
- Att olika företag visar hur de kan bli fossilfria är positivt men att hela branscher på det här sättet utvecklar sina egna färdplaner för fossilfrihet är unikt och ger hopp inför framtiden. De visar här hur vägen till fossilfrihet inte behöver vara ett ok utan är en naturlig del av branschernas affärsutveckling, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.
Färdplanerna har initierats av Fossilfritt Sverige men utarbetats av branscherna i en öppen och inkluderande process som drivits av branschorganisationer eller företag. De visar på vilka tekniska språng som behöver genomföras, vilka politiska beslut som behövs och hur kostnader kan behöva fördelas. De visar också på vilket sätt omställningen kan gynna näringslivets konkurrenskraft.
- Branschernas klimatambitioner imponerar men ser vi också flera gemensamma utmaningar, som hur vi ska få biomassan att räcka till och hur stora omställningsprocesser ska finansieras. Här är det viktigt att politiken skapar långsiktiga förutsättningar så att företagen vågar satsa redan idag, säger Svante Axelsson.