Bergslagen i fokus när SGU kartlägger nya metaller
I Sverige finns det gott om innovationskritiska metaller. Men hur dessa ska tas om hand är inte helt klart.
I februari lämnades en delrapport in samtidigt som regeringen fattat beslut om en satsning på 10 miljoner kronor för fördjupad kartläggning i Bergslagen.
I rapporten går det bland annat att läsa att kunskapsläget för gruvavfall är sämre än för fast berg. Det finns också kända, malmberäknade tillgångar av nickel, kobolt, litium, grafit, sällsynta jordartsmetaller, volfram, tantal, molybden och flusspat.
Vidare finns det flera mindre fyndigheter av niob, tenn, antimon, beryllium, samt platinagruppens element och tydliga indikationer på att det finns ytterligare fynd av kritiska metaller som ännu inte upptäckts och detaljundersökts.
– Sverige har en god tillgång på innovationskritiska metaller. Det är därför viktigt att få klarhet i möjligheterna att utvinna metaller ur inte minst befintligt gruvavfall och få en bättre kunskap om var och vilka metaller och mineral som finns i Sverige. Dessa kommer att behövas för tillverkning av de miljö- och teknikinnovationer som är under utveckling, säger närings- och innovationsminister Mikael Damberg, i ett pressmeddelande.
Framför allt handlar SGU:s kartläggning om råvaror från primära och sekundära källor i Bergslagen. Dessa ska identifieras och inventeras samtidigt som SGU:s pågående projekt med fördjupad kartläggning i vissa så kallade nyckelområden. Detta löper året ut.
SGU satsar cirka 15 miljoner kronor av sitt ordinära anslag och allt detta gör att man framöver kommer att lägga tungt fokus på just Bergslagen. Båda uppdragen är kopplade till nyindustrialiseringsstrategin Smart industri.