Unionen släpper konjunkturprognos
Av Unionen konstaterar att den svenska ekonomiska tillväxten fortsätter att vara stark i år, driven av bostadsbyggande och ökande export, men beräknas mattas av nästa år. Den stora utmaningen är en tilltagande brist på rätt kompetens. Det leder till att tillväxt och jobbskapande blir lägre än vad det annars hade kunnat vara. Unionens branschbarometer visar att stämningsläget i näringslivet är fortsatt gott.
Sedan våren 2017 har den svenska högkonjunkturen fått ytterligare fart. Inte minst arbetsmarknaden har utvecklats starkare än vad många bedömare på förhand trodde. Unionen spår att BNP-tillväxten blir 3,0 procent i år och mattas av till 2,3 procent nästa år, främst på grund av avmattning i bostadsinvesteringar.
- Sverige får nu bra ekonomisk draghjälp av vår omvärld, såsom euroländerna och våra nordiska grannländer. I Unionens branschbarometer syns tydligt att exporten har utvecklats starkare än vad företagen trodde i våras och att förväntningarna för det kommande halvåret har skruvats upp. För svensk industri ser det därför positivt ut. Problemet ute på många företag är inte brist på saker att göra, utan att det är svårt att hitta personal som kan göra de sakerna, säger Katarina Lundahl, chefsekonom på Unionen.
Arbetskraftsbristen i privat sektor har stigit under 2017 och är särskilt inom tillverkningsindustrin rekordhög. Att situationen blivit så akut beror både på den starka konjunkturen och förändrade kompetensbehov i automatiseringens och digitaliseringens spår.
Unionen anser därför att regeringen snabbt måste förbättra kompetenstillförseln till svenska företag. Det måste bli fler utbildningar på högskolan som riktar sig till yrkesverksamma och det behöver bli lättare att läsa kortare kurser på yrkeshögskolan. Arbetskraftsinvandringen är också en viktig källa till kompetens i det här kritiska läget. Här behöver processen bli snabbare och smidigare.
- Gör vi inte det här så lägger företagen produktionen någon annanstans och vi missar svenska jobb. Att satsa på tjänstemännens kompetensutveckling är viktigt inte minst för att få igång en jobbkedja där redan yrkesverksamma går vidare till mer avancerade tjänster och frigör jobb till andra, säger Katarina Lundahl.
Arbetslösheten bland inrikes födda ligger idag på fyra procent, vilket är en historiskt låg siffra. Även bland utrikes födda får allt fler jobb, men här är arbetslösheten fortfarande högre än bland personer som är födda i Sverige. Därför är regeringens prognos på under 6 procents arbetslöshet nästa år alltför optimistisk.
- Regeringen behöver lägga fler konkreta förslag utöver traditionella utbildningsinsatser. Högkonjunkturen gör att med rätt kombinationer av praktik, kortare utbildning och validering kan fler nyanlända få jobb. SFI behöver också målgruppsanpassas i större utsträckning och starta tidigare. Sverige kan fortfarande bli betydligt bättre på att ta tillvara på kompetensen hos de som kommer hit, avslutar Katarina Lundahl.