Granskningen visar också att Strålsäkerhetsmyndigheten inte gör systematiska riskbedömningar vid planering och prioritering av tillsynen – vilket innebär att det är oklart om de mest angelägna insatserna utförs.

Riksrevisionen genomfört en granskning av Strålsäkerhetsmyndighetens tillsynsarbete med utgångspunkt från kärnkraftsreaktorernas tilltagande ålder, nya yttre hot och höjda säkerhetskrav.

Granskningen visar bland annat att Strålsäkerhetsmyndigheten inte har utfört tillsyn i den utsträckning som riksdag och regering har efterfrågat – och som Strålsäkerhetsmyndigheten själv har beskrivit som nödvändig.

– När Strålsäkerhetsmyndigheten bildades var ökad tillsyn ett tydligt syfte. Myndigheten har vid flera tillfällen äskat och fått höjda anslag. Men myndigheten utför inte den tillsyn som det finns ekonomiskt utrymme för, säger riksrevisor Ingvar Mattson.

Riksrevisionen konstaterar att regeringen inte har kommenterat anslagssparandet i samband med budgetpropositionerna, och inte heller på annat sätt informerat riksdagen om resultaten av de förstärkta anslagen.

Riksrevisionens granskning visar även att Strålsäkerhetsmyndigheten inte gör några systematiska riskbedömningar för att planera och prioritera tillsynsinsatser. Därmed är det oklart om tillsynen inriktas mot de insatser som är mest angelägna.

– I kombination med bristande redovisning och uppföljning av tillsynen gör detta det svårt att bedöma om resurserna har använts effektivt, säger projektledare Annelie Jansson Westin på Riksrevisionen.

För att säkerställa att de pengar riksdagen anslår till Strålsäkerhetsmyndigheten används till att förstärka tillsynen av kärnkraftverken, och till att de mest angelägna tillsynsinsatserna prioriteras, lämnar Riksrevisionen bland annat följande rekommendationer:

• Regeringen bör se till att Strålsäkerhetsmyndigheten genomför den kärnkraftstillsyn som regering och riksdag efterfrågat och gett myndigheten ekonomiskt utrymme för.

• Regeringen bör informera riksdagen om hur de utökade anslagen till kärnkraftstillsynen har använts och hur tillsynen, och i förlängningen säkerheten vid kärnkraftverken, kan ha påverkats av att anslaget inte utnyttjats fullt ut.

• Strålsäkerhetsmyndigheten bör genomföra den tillsyn som motiveras av givna resurser, samt inrikta tillsynen mot de insatser som är mest angelägna ur säkerhetssynpunkt, exempelvis genom att arbeta mer systematiskt med övergripande riskbedömningar.

• Strålsäkerhetsmyndigheten bör förtydliga sin redovisning av kostnader och resultat för kärnkraftstillsyn, så att det blir möjligt att följa upp och bedöma om resurserna används effektivt.