Projektet fick näringsministerns välsignelse strax före semestrarna. Nu hänger framtiden på ett miljötillstånd. Samtidigt flyttar professorn till Uppsala för att bli prefekt.

Sprängforskning, pilotanläggning för prospekteringsteknik och mineralteknik, testning av arbetskläder, skruvelement och vindkraftsblad i arktiskt klimat. Alltihop är tänkbara verksamheter vid Northlands nedlagda gruva i Kaunisvaara i Pajala. Om kommunen och professorn i malmgeologi, Pär Weihed, får som de önskar.

– I slutänden får vi se vilka idéer som flyger. Mer än ett dussin olika leverantörer och teknikutvecklare har visat intresse, berättar Pär Weihed.

Själv drömmer han om en provanläggning med ett eget flotationsverk.

– Det vore fantastiskt med ett testverk på anläggningssidan.

Fast innan det går så långt är det flera pusselbitar som behöver falla på plats. Den viktigaste är miljötillståndet. Att ansöka och göra en ny miljökonsekvensbeskrivning är inte ekonomiskt och tidsmässigt försvarbart, menar Pär Weihed. Om gruvan går igång måste testanläggningen kunna använda gruvans gamla tillstånd. Om gruvan inte återstartas krävs att testanläggningen får ”ärva” miljötillståndet. Annars måste alla planer läggas på is.

– Just nu har vi en unik möjlighet att bygga en ny pilotanläggning för att miljösäkra gruvbrytningen. Den mesta infrastrukturen finns på plats med bland annat en ordentlig betongplatta i anrikningsverket. Jag hoppas verkligen att gruvan kommer igång, men även om den inte gör det kan vi absolut driva en demoanläggning. Jag vill se en ganska snabb lösning, så klart, säger Pär Weihed.

Enligt uppskattningar kommer en sådan anläggning behöva 50 miljoner för inköp av utrustning och tio miljoner i uppstartskostnad. Därefter beräknas driftskostnaden landa på tio miljoner per år.

I början av sommaren meddelade näringsministern Mikael Damberg att regeringen ställer sig positiva till projektet. Bakom uttalandet ligger fem månaders förhandlingar mellan näringsdepartementet och den styrgrupp med Pär Weihed som driver frågan om en testanläggning. Frågan återstår vem som ska finansiera kalaset. Innovationsmyndigheten Vinnova har fått i uppdrag att undersöka saken.

För ett halvår sen sa Pia Sandvik, vd för statens samlade forskningsinstitut, Rise, att deras organisation har ett särskilt ansvar att driva testanläggningar, eftersom få andra har de ekonomiska muskler som krävs. Men ett arktiskt testcenter är de inte intresserade av.

– Rise ser inte gruvindustrin som ett prioriterat område. Dessutom håller de på att omstrukturera sin verksamhet, konstaterar Pär Weihed.

Enligt nuvarande förslag bör Luleå tekniska universitet, LTU, vara huvudman för testanläggningen. Frågan är om LTU är beredd på ett nytt sådant ansvarstagande, efter testanläggningen Green fuels som blev en kostsam affär. För tillfället pågår diskussioner mellan Pajala kommun och LTU om driften av testanläggningen.

– Anläggningen ska drivas som en kommersiell verksamhet, som ett aktiebolag och inte i kommunal regi. LTU kan principiellt gå in som ägare via holdingbolag, men kan inte gå in och täcka förluster. Vi tycker att det är rimligt att staten går in i projektet under en uppstartsfas, säger Pär Weihed.

Om det nu blir en testanläggning så kommer han att få följa den på distans. Han har nämligen tackat ja till att bli prefekt vid Ångströmslaboratoriet på Uppsala universitet, efter mer än tjugo år på LTU.

– Jag har tackat nej till professurer tidigare, bland annat i Göteborg. Men i vissa lägen i livet vill man göra något nytt. Jag är ingen förvaltare utan jag vill utveckla något nytt. Ser man till åldern har jag en sak till att brinna för innan pensionen.

Uppsala är inget nytt ställe. I själva verket är han nästan nyinflyttad i Norrbotten sen några år. Redan i början på 90-talet fick han jobb i Uppsala och pendlade sedan i mer än ett decennium till och från Luleå.

En vision är att få större praktisk användning av uppsalaforskarnas världsledande grundforskning. Kanske till och med utveckla produkter och koncept med hjälp av testanläggningen i Pajala. Men bara om forskarna själva vill, betonar han.

Blicken är också riktad utomlands. Åtminstone när det gäller gruvforskning där Sverige är ett litet land och forskarna har nått taket för inhemsk expansion. LKAB och Boliden är ofta delaktiga, men under lågkonjunktur tar de ett fastare grepp runt plånboken, vilket drabbar forskningen. LTU har därför riktat sig utåt och letar samarbete i andra länder såsom Mocambique, Peru och Botswana.

Annars har Pär Weihed blivit allt mer intresserad av mjuka frågor kring materialförsörjning.

– Jag blir frustrerad över debatten kring hur vi ska försörja vårt högteknologiska samhälle med material. Rätt hanterat så innebär gruvverksamhet att vi skapar bättre förutsättningar för framtida generationer att lösa sina problem och behov.

Ett exempel på frustrerande perspektiv är att framtidens metallbehov ska lösas genom återvinning av redan brutet material. Ett annat exempel är diskussionen som följt efter Northlands konkurs, att gruvbrytningen är smutsig och förstör naturen.

– Vad som inte framkommer i diskussionen är att gruvan i Pajala är en järnmalmsgruva med oxider. Ur miljöperspektiv är det en rätt snäll verksamhet jämfört med en sulfidmalmsgruva.

Senaste tiden har dock fört med sig en förändring, menar Pär Weihed.

– Det finns en mycket större förståelse idag hos de flesta politiker att vi inte bara kan leva på turism och service, utan att även naturresurser såsom skog och mineraler spelar en viktig roll i vår ekonomi långt in i framtiden.

Jesper Gunnarsson

Fakta

Namn: Pär Weihed

Ålder: 57 år

Fritidsintresse: Jakt

Familj: Fru

Utbildning: Grundexamen i geologi följt av en doktorsavhandling i geologi och petrologi på Göteborgs universitet och Chalmers tekniska högskola.

Karriär: Berggrundsgeolog på Statens geologiska undersökning mellan 1990 och 1996, då han fick en adjungerad professorstjänst på tjugo procent hos Luleå tekniska universitet, LTU. Deltidsprofessor i malmgeologi på LTU sedan 1998, heltid sen år 2000. Idag vice rektor för gruvområdet.

Aktuell: En av de drivande pionjärerna för att etablera en försöksverksamhet vid den nedlagda järnmalmsgruvan i Kaunisvaara. Nyligen tillträdde Pär Weihed tjänsten som prefekt för den teknikvetenskapliga institutionen vid Ångströmslaboratoriet, Uppsala universitet.


Intervjun tidigare publicerad i Process Nordic nr 7 2017