– Fiskvägarna har varit stängda i mer än hundra år, så det är dags att återställa dem, menar vdn Niklas Johansson.

På väggen innanför entrén hänger diplomet från Älvräddarna, daterat 2012. På föreningens hemsida ges en mer ingående förklaring: ”Tranås Energi har som enda bolag (hittills) i universum fått Älvräddarnas diplom för sina helt frivilliga insatser att bygga fiskpassager, mest i form av så kallade omlöp.”

Energibolagets vd Niklas Johansson är påtagligt stolt, trots att det var hans föregångare som drog igång arbetet.

– Fiskvägarna har varit stängda i mer än hundra år, så är dags att återställa dem. Det fina är att det samtidigt går att ha elproduktion, konstaterar han.

Ett omlöp – en vindlande och konstgjord bäck – kostar ungefär en miljon kronor att anlägga. För ett bolag med 220 miljoner i årsomsättning, borde inte en sån liten investering vara självklar?

– Ur ett strikt företagsekonomiskt perspektiv så får vi inte tillräckligt många nya kunder för att det ska löna sig, trots att sportfiskarna strömmar till oss för att teckna elavtal. Men vi måste se verksamheten i ett större perspektiv än krasst ekonomiskt. I Tranås har vi valt den här vägen, sen får andra svara för varför de inte gör motsvarande insatser, säger Niklas Johansson.

Huvudkontoret ligger i lokalerna efter den gamla kraftverksstationen vid Tranås kvarn, längst norrut i samhället, och den tredje i raden av nedlagda kraftstationer längs Svartån. Ingen av dem har varit i bruk på mer än 45 år. Ändå har de gamla fördämningarna funnits kvar och hindrat fiskens vandring fram till ungefär tio år sedan.

Bolaget har idag planer på att återigen börja producera el från Svartån, genom att installera Sveriges första skruvturbin vid Tranås kvarn och eventuellt en även i Åsvallehult. Den som är aktuell i Tranås är nästan tio meter lång och 2,5 meter i diameter. Mark- och miljödomstolen har redan givit klartecken för den ena turbinen, men elpriserna är lite för låga för att motivera investeringen.

– Tekniken har prövats i Tyskland, Holland och England. Turbinen roterar trettio varv per minut och i tester simmar 96 procent av fisken igenom helt oskadd. De övriga får småskador i form av tilltufsat fjäll, det handlar alltså inte om döda fiskar, säger Magnus Lundberg, elnätschef.

Även om Process Nordic bara intervjuar två företrädare från Tranås Energi så är det många som varit inblandade i fiskevårdsarbetet: Tranås kommun, länsstyrelsen, Lions och fiskevårdsområdena för Svartån och sjön Sommen.

– Om inte alla hade samarbetat hade vi inte varit där vi är idag. Fast egentligen började allt med att någon hade sett några öringar leka strax nedanför vårt kontor samtidigt som Länsstyrelsen skulle ta fram en ny fiskevårdsplan. Så egentligen är det öringen själv som startade det här, säger Magnus Lundberg med ett leende.

Insatserna har också givit resultat. Vid Tranås kvarn finns en kamera som fångar alla förbipasserande fiskar på film och lägger upp filmklippen på hemsidan. Förra året vandrade 2000 fiskar uppför den branta laxtrappan. Den längsta öringen var 92 centimeter. Kameran har också fångat ål och vimma (en braxenlik karpfisk) på bild. Bägge två är rödlistade arten som behöver extra hjälp för att överleva som art i våra vatten.

För tillfället har bolaget tre kraftstationer i drift, alla i Ydre kommun. Vid Olstorps kraftstation finns flodpärlmusslor, men ingen är yngre än 40–50 år. Musslornas larver behöver lekande öring för att fortplanta och sprida sig, genom att åka genom snålskjuts på öringarnas gälar. I Olstorp har larverna nu fått fäste på gälarna och förhoppningsvis kommer en ny generation musslor så småningom.

– Sen nöjer vi oss inte med vad vi gjort, utan vi ska ta dettta vidare. Vi ska bygga ytterligare omlöp, ett i Forsnäs som vi fått tillstånd för, och ett i Visskvarn där processen beräkas vara klar till höst, berättar vd Niklas Johansson.

– Det kommer bli toppen för fisken, de älskar strömmande miljöer, tillägger Magnus Lundberg.

Bara för att bolaget har byggt en laxtrappa och tre omlöp så betyder inte det att allt är frid och fröjd. För att återskapa de naturliga livsmiljöerna har bolaget också tillfört grus och sten till Svartån. Öringhonorna piskar nämligen upp grus med stjärtfenan ovanpå rommen för att skydda mot hungriga fiender.

Rommen behöver också ständig syresättning för att överleva. Det är bland annat därför som de forsande miljöerna är så viktiga. När flödena blir för höga så dränks dock stenarna och de återställda livsmiljöerna försvinner för ett tag.

Tanken är att kommande skruvturbiner ska hjälpa till att reglera ett optimalt sidoflöde för vattenlivet. Det innebär att släppa förbi mer vatten än normalt. När bolaget ansökte om att öka minimitappningen från 70 till 300 liter per sekund i Olstorp fick de ett oväntat samtal.

– Domstolen kontaktade oss och undrade om vi verkligen skrivit rätt siffror i vår ansökan, det är ju inte så vanligt att vattenkraftbolag vill släppa mer vatten än nödvändigt, berättar Niklas Johansson med ett snett leende.


Jesper Gunnarsson

Fakta: Tranås Energi

Det kommunala energibolaget ägs till hundra procent av de 19 000 kommuninvånarna. I dagsläget äger bolaget tre kraftstationer i Ydre kommun. Bolaget vill bygga två skruvturbiner längs Svartån där det tidigare funnits tre vattenkraftverk. Det skulle öka produktionen utan att riskera fiskens goda livsmiljöer. För tillfället har bolaget byggt en laxtrappa och tre omlöp. Ytterligare två omlöp ligger på ritbordet, varav ett redan är godkänt av domstol. År 2012 fick bolaget diplom av Älvräddarna för sina frivilliga insatser för att förbättra livsmiljön för fisken i Tranås och Ydre kommuner.

Reportaget tidigare pubulicerat i Process Nordic nr 7 2017