En ny rapport från Kemikalieinspektionen visar att 87 procent av anmälningarna åren 2012-2016 har lagts ner.

– Den vanligaste anledningen till att anmälningarna läggs ner är att brott inte kan styrkas. För att väcka åtal måste åklagaren kunna bevisa att en lagöverträdelse har skett med uppsåt eller av oaktsamhet, säger Camilla Zetterberg, chef för Kemikalieinspektionens avdelning för tillsyn och registratur.

Mellan 2012 och 2016 har Kemikalieinspektionen gjort 664 anmälningar till åklagare för misstänkta miljöbrott. Av den nya tillsynsrapporten framgår att nästan 500 av dessa åtalsanmälningar har handlagts färdigt hos Åklagarmyndigheten. Av de färdighandlagda ärendena har 87 procent lagts ner medan 13 procent har lett till böter för företagen.

Kemikalieinspektionens åtalsanmälningar gäller brister som upptäcks vid myndighetens tillsyn av företag som tillverkar, importerar och säljer kemiska produkter, bekämpningsmedel och varor.

Den största andelen anmälningar handlar om varor som innehåller kemiska ämnen som är förbjudna enligt EU:s kemikalielagstiftning Reach. 160 sådana anmälningar har gjorts under perioden. Anmälningarna kan till exempel gälla smycken som innehåller bly eller kadmium, eller leksaker som innehåller vissa förbjudna ftalater, som är mjukgörande ämnen i plast.

Utöver detta gör Kemikalieinspektionen många åtalsanmälningar om kemiska produkter som inte varit anmälda till myndighetens produktregister, om bekämpningsmedel som sålts trots att de saknar godkännande och om kemiska produkter med bristfällig märkning.

Andelen anmälningar som leder till företagsbot är högre när det gäller till exempel brister i säkerhetsdatablad och att kemiska produkter inte har anmälts till Kemikalieinspektionen. Lagöverträdelser där det är svårare att bevisa uppsåt eller oaktsamhet leder inte lika ofta till företagsbot, exempelvis när det handlar om varor som innehåller förbjudna ämnen.

Kemikalieinspektionen har i en skrivelse till Miljö- och energidepartementet 2015 föreslagit att en del av de lagöverträdelser som myndigheten i dag anmäler till åklagare i stället ska leda till miljösanktionsavgifter.

Regeringen gav förra året i uppdrag åt Miljötillsynsutredningen att undersöka möjligheterna till en sanktionsväxling på kemikalieområdet. Utredningen har bedömt att en sanktionsväxling väntas leda till ett effektivare system. Betänkandet (SOU 2017:63) som utredningen överlämnade till regeringen i juni i år innehåller ett förslag om att göra en ny översyn av straffbestämmelserna i miljöbalken.

– Som det är i dag kan företagen få intrycket att de inte gjort något fel trots att lagöverträdelser faktiskt har skett. Med miljösanktionsavgifter skulle lagöverträdelser innebära tydliga sanktioner för företag som sålt varor med förbjudna ämnen. Sannolikt skulle det även leda till att fler lever upp till kemikalielagstiftningen, säger Camilla Zetterberg.

Läs Kemikalieinspektionens rapport