Investeringen är en grundläggande förutsättning för att säkra långsiktiga leveranser av väderoberoende och fossilfri el från Sveriges enskilt största produktionsanläggning, skriver företaget i ett pressmeddelande.

Från och med 31 december 2020 förutsätts svenska kärnkraftsreaktorer motsvara nya förhöjda säkerhetskrav. För att säkra framtida elproduktion i dessa anläggningar behöver kraftverksägarna därmed investera i system som klarar att kyla bränslehärden – även om inget av de ordinarie och parallella säkerhetssystemen skulle fungera. 

– Dagens investeringsbeslut är ett tydligt bevis på ägarnas förtroende för den effektivisering vi har genomfört så här långt samt en tilltro till vår förmåga att bedriva verksamheten på ett säkert och effektivt sätt. Nu är det upp till vår egen förmåga att säkra elleveranser från O3 in på 2040-talet, kommenterar vd Johan Dasht.

Johan Dasht understryker att bemanningsbehovet är oförändrat jämfört med det som beslutats i samband med den omställningsprocess som pågår mot bakgrund av besluten att avveckla företagets två övriga reaktorer.

– Ägarnas beslut skapar en långsiktighet som givetvis innebär en större trygghet för de cirka 600 medarbetare som krävs för att hantera vårt förändrade uppdrag med både produktion och avveckling, säger Johan Dasht.

En ursprunglig konstruktionslösning har förfinats, uppger företaget, så att den valda konstruktionen är både mindre komplex och mindre i storlek, vilket skapar större valfrihet när det gäller dess placering i anläggningen.

I den nya lösningen används dessutom det befintliga så kallade haverifiltret för att leda bort den värme som uppstår om ordinarie kylning av bränslehärden uteblir. Därmed är en stor del av den elektriska utrustning som ursprungligen skisserades inte längre nödvändig, vilket resulterat i en lägre investeringskostnad.

– Vi kommer således att stå väl rustade för att möta alla former av utmaningar, säger Johan Dasht, oavsett om det rör sig om konkurrensförmåga eller säkerhetsaspekter.

18 augusti stoppade OKB elproduktionen från Oskarhamn 3 för de årligt återkommande underhållsarbetena. Driften beräknas kunna återupptas i början oktober.

Bakgrund
I mars 2011 drabbades fyra kärnkraftsreaktorer i Fukushima av svåra haverier. Dessa inträffade i samband med den omfattande tsunami som då drabbade den japanska ostkusten. Baserat på erfarenheter av dessa händelser genomfördes så kallade stresstester vid samtliga kärnkraftverk inom EU. Mot bakgrund av dessa reviderades den internationella kravbilden. För svenska kärnkraftverks vidkommande har detta inneburit ett behov av att senast 2020 ha infört ett kompletterande säkerhetssystem, som ska kunna kyla bränslehärden om inget av de ordinarie och parallella kylsystemen skulle fungera. I kravställandet framgår bland annat att systemet ska vara helt oberoende av ordinarie el- och vattenförsörjning. Mot bakgrund av denna översiktliga kravbild har OKG under året förankrat sin konstruktionslösning hos Strålsäkerhetsmyndigheten.

Om all strömförsörjning till reaktorns process- och säkerhetssystem skulle falla ifrån samtidigt, så avlastas det höga tryck som uppstår i reaktortanken till den så kallade kondensationsbassängen. Samtidigt leds även värmen från bränslehärden ut ur anläggningen via kondensationsbassängen, men med hjälp av det befintliga haverifiltret. Detta för att utsläppet ska vara filtrerat från radioaktivitet och ädelgaser.

Det oberoende härdkylningssystemet består i sig av två pumpar som är direktdrivna av varsin dieselmotor. Den större pumpen startar när vattennivån i reaktortanken når en fördefinierad nivå. Den kan återfylla reaktortanken på en timme med vatten från en centralbassäng. Behovet av vatten för kylning avtar sedan i takt med att värmen i bränslehärden sjunker och den mindre pumpen startas efter cirka två timmar. Den kyler härden under det resterande händelseförloppet med vatten från såväl centralbassäng som brandvattensystem och vid behov även från en vattentäkt i närområdet.