I ett nytt forskningsprojekt ska säkerheten höjas inom processindustrin. SSAB, Sandvik och SSG driver projektet, men även Boliden och Outokumpu kan bli delaktiga. Företagen ska lyfta upp arbetsmoment och situationer som är särskilt riskfyllda, platsbesök ska göras och olycksstatistik ska granskas.

– Forskarna kommer att få lösa särskilt utvalda problemfall. Det kan resultera i färdiga produkter, beteendeorienterade eller tekniska lösningar. Industrin kommer hela tiden att vara med och granska arbetet så att det blir anpassat till deras verksamheter, berättar Susanne Timsjö, programchef på PiiA.

Parallellt med arbetet att identifiera industrins svaga säkerhetspunkter kommer olika tekniktrender att undersökas. Det är inte ännu bestämt vilka som kommer att undersökas, men forskningsansökan beskriver bland annat cyborger, det vill säga människor som till viss del är robotar.

De vildaste idéerna är inopererade chip och linser eller tatueringar med ledande bläck som kan transportera elektriska signaler. Exempelvis skulle sensorer i en fabrik kunna upptäcka farliga gaser och strålning. Informationen överförs trådlöst till ett inopererat chip och

signalerna går genom tatueringen upp till ögat. Där kan linserna färgsätta och varna för de farliga gaserna och strålningen som normalt är färglös. På så sätt kan faran upptäckas innan det är för sent, något som inte varit möjligt med människans vanliga sinnen.

– Det finns teknik som kan användas redan idag men som inte är okej, till exempel att operera in

chip i sina anställda. Forskarna ska förutsättningslöst titta på all bärbar teknik, sammanställa den och visa tillämpningar både på lång och kort sikt, säger Susanne Timsjö.

Inom gruvindustrin finns stora möjligheter till förenkling med hjälp av tekniska hjälpmedel. För att få vistas under jord krävs en rad enheter som exempelvis analyserar luftens innehåll och kan varna för dödliga luftblandningar.

ABB har i ett forskningsprojekt redan utvecklat en jacka som mäter gashalt, hjärtfrekvens, luft- och

kroppstemperatur. Den fick ett bra mottagande, men det finns idag ingen leverantör på marknaden.

Ändå kan den här typen av teknik ha många andra fördelar. Arbetsgivare kan i tid upptäcka om en

medarbetare håller på att bli sjuk. Personen kan skickas till företagshälsovården och en ersättare kan

kallas in. I livsmedelsindustrin kan insjuknande personal avskiljas från produktionen i god tid och undvika smitta.

Positioneringsutrustning är en annan typ av befintlig teknik som kan underlätta vid uppstart

av processer, utrymningar och räddningsaktioner. Att övervaka och veta var personalen befinner sig kan dock vara en känslig fråga.

Dessutom blir datasäkerheten extra viktigt. Om en hackare bryter sig in i systemet kan det få ödesdigra konsekvenser för operatörerna.

– Vi fokuserar inte på digital säkerhet i det här projektet, bara i den mån vi stöter på frågeställningar

som måste lösas. Det är oacceptabelt om hackare skulle kunna iscenställa olyckor så att produktionen stoppas eller få personal att verka vara i säkerhet när de inte är det, säger hon.

En annan del av projektet syftar till att underlätta, uppmuntra eller göra säkerhetsarbetet roligare.

Inspirationen hämtas från dataspelsvärlden, där miljontals ungdomar tillbringar timmar framför dataskärmarna. En variant är att belöna önskat beteende med poäng som kan växlas till riktiga saker eller får den anställde att stiga i graderna i den virtuella världen.

De tekniska lösningarna begränsas inte bara till mjukvara och spelliknande arbetsuppgifter. Även hårdvara kan komma att användas. Trappräcket kan lysa upp i grön färg vid kontakt med händer, farliga områden på fabriksgolvet kan larma när de beträds eller favoritmusiken kan strömma ur

hörselkåpan om operatören följer den säkraste vägen genom anläggningen.

– Hittills har säkerhetsarbetet mest handlat om att rapportera säkerhetsrisker och tråkiga instruktioner. Vi vill använda spelifiering som metod och få säkerhetsarbetet

att bli roligt och kännas meningsfullt. Vi är öppna för allt, men vi går inte djupare in på saker som vi vet att någon annan redan jobbar med, säger Susanne Timsjö.

JESPER GUNNARSSON

Fotnot: Susanne Timsjö har meddelat Process Nordic att hon inte står bakom artikeln. Det behöver hon inte heller, för texten är inte skriven av henne, utan av Process Nordics reporter. Hennes uttalanden härstammar från två telefonintervjuer och skriftliga ändringsförslag skickade via mejl.

Artikeln är tidigare publicerad i Process Nordic nr 6 2017