Flera miljöekonomiska teorier säger att ekonomisk tillväxt kan leda till utsläppsminskningar genom utveckling av effektivare produktionsmetoder och övergång till mindre utsläppsintensiva sektorer. Men detta stämmer inte, enligt Ole Martin Lægreid som testat sådana teorier utifrån historiska data av olika länders utsläpp av växthusgaser.

– Tvärtom visar mina resultat på ett starkt samband mellan ekonomisk tillväxt och ökade utsläpp, säger han.

Och sambandet är robust. Hur utvecklad demokratin är, graden av korruption, politisk maktkoncentration eller civilsamhällets aktiviteter – ingen av dessa faktorer har enligt Ole Martin Lægreids studie någon större inverkan på förhållandet mellan tillväxt och utsläpp.

– Däremot finns det ett samband mellan recession och minskade utsläpp. Vilket i sig är positivt, eftersom man kunde tänka sig att fabriker uppförda under goda år fortsätter ge utsläpp också om ekonomin stagnerar. Men så verkar inte vara fallet, säger Ole Martin Lægreid.

Hans studie visar att regleringar har en betydande negativ inverkan på utsläpp. Men det finns inget samband, som vissa miljöekonomiska teorier hävdar, mellan ekonomisk tillväxt och hårdare regler. Det finns ingen dynamik som gör att länder skärper sina utsläppsregleringar i takt med att de får ekonomiskt utrymme att göra så.

– Utsläppsgränser verkar spela en roll för att minska utsläppen av växthusgaser, men det är oklart varför vissa länder väljer att införa stränga gränsvärdar, säger Ole Martin Lægreid.

Studien är gjord med hjälp av nya ekonometriska metoder som utesluter en rad problem som skapar osäkerhet omkring tidigare forskningsresultat.

Mer om avhandlingen finns här.