Farliga metaller återvinns ur avfall
Det finns enkla och billiga sätt att återvinna farliga metaller ur avfall Grässorten rödven och barkkompost är två exempel, visar Viktor Sjöberg, Örebro universitet, i sin doktorsavhandling.
Viktor Sjöbergs forskning handlar om hur man kan återvinna värdefulla och sällsynta metaller från olika restmaterial och på så sätt minska dess negativa miljöpåverkan.
Han har fokuserat på avfall efter skifferbrytning, där man sedan tidigare vet att det finns mycket av de efterfrågade metallerna. I sin studie har han undersökt hur urlakning kan påverkas om naturligt förekommande mikroorganismer med en lättillgänglig kolkälla, till exempel träflis.
Viktor Sjöberg provade att lägga ut träflis på olika sätt i skifferresten och kunde då se hur urlakningen skiftade. Det hängde samman med att olika metaller togs upp på olika sätt.
– Störst möjlighet att utvinna värdefulla metaller observerades när träflis placerades på toppen av skifferresten. Möjligheten att utvinna vanadin och uran ökade markant, säger Viktor Sjöberg.
Han kunde också visa att genom att odla den småfröiga grässorten rödven kunde man förändra lakvattnets innehåll och minska dess volym. Detta i kombination med att man även blandade in barkkompost gjorde att koncentrationen av flera farliga metaller minskade avsevärt redan efter bara åtta veckor.
Fram till nu har det varit vanligt att analys av värdefulla och strategiskt viktiga metaller har skett med ICP-QMS där argon används som plasmagas. Det är dyrt. Viktor Sjöberg visar i sin avhandling att MP AES, där kvävgas används i stället, kan ge likvärdiga resultat samt minska driftskostnaderna med upp till 99 procent.
Vilken nytta kan man ha av din forskning?
– Traditionella sätt för att ta tillvara på värdefulla metaller bygger ofta på energikrävande metoder som till exempel upphettning och syralakning. Om man gör på det sätt jag föreslår blir energiåtgången minimal. I och med det kan restmaterial med låga halter av värdefulla metaller återvinnas. Det i sin tur minskar den påverkan på miljön som gruvbrytning innebär, säger Viktor Sjöberg.
Text och bild
Cathrine Gustavsson