Inte ett bränsle i mängden
Biogas har samhällsnyttor långt utöver att vara ett fossilfritt bilbränsle och bidrar till samtliga FNs hållbarhetsmål, visar Linda Hagman och Mats Eklund, Biogas Research Center, i en vetenskaplig rapport.
– Jag har kritiskt granskat vilka av biogasens nyttor som finns vetenskapligt beskrivna. Några nyttor är mycket väl belagda, särskilt inom jordbruket, medan det finns färre studier kring andra. Få forskare har exempelvis anlagt ett systemperspektiv och tittat på helheten, säger hon.
Trots detta har hon i den vetenskapliga litteraturen hittat stöd för att biogasen bidrar till FN:s samtliga 17 hållbarhetsmål. Några direkt och andra, som jämställdhet och god utbildning för alla, lite mera indirekt.
– Det förvånade mig verkligen, men biogasens bidrag till alla FN:s hållbarhetsmål finns väl dokumenterade i litteraturen, säger hon.
Hon har delat in studien i avsnitt och tittat på biogasens användning, på det material som finns kvar efter rötning - digestatet, på avfallsbehandlingen och på samhällseffekter av biogaslösningar.
34 olika nyttor finns beskrivna, några exempel är minskning av koldioxidutsläpp, självförsörjning av energi, fossilfritt bränsle, värme och el, mindre gifter i lantbruket, bättre ekonomi för bönder, bättre nyttjande och cirkulation av näringsämnen, effektivare vattenrening, ökad resurseffektivitet, minskning av metanutsläpp till luften, fler arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Nyttorna finns i den industrialiserade delen av världen, men även i utvecklingsländer där biogasen i ännu högre grad kan bidra till ekonomisk tillväxt.
– I diskussionerna här i Sverige ses biogasen som ett fordonsbränsle och inte mer än så, men nyttan är så vida mycket större, påpekar Linda Hagman.
Mats Eklund, professor i industriell miljöteknik och föreståndare för BRC, är bekymrad över utvecklingen för de inhemska fossilfria drivmedlen.
– Vi har flera inhemska bränslen i dag med oerhört bra hållbarhetsprestanda, som etanol, biogas och RME. Användning och produktion ökar inte nämnvärt för något av dem. Det vi från forskarhåll ser som de bästa alternativen växer inte, trots de ambitiösa miljömålen. Vår roll som forskare är att grunda våra slutsatser på evidens, medan myndigheter och politiker riskerar att se på forskning som vilket särintresse som helst.
Mats Eklund konstaterar också att det enda fossilfria bränsle som växer i dag är HVO, som importeras, och som inte ger några av de dynamiska effekter som de inhemska bränslena gör.
Ett annat problem han ser är att ingen myndighet har till uppgift att se till helheten, vilket också gör det extra problematiskt att ta tillvara de inhemska bränslenas samhällsnyttor.
– Det är hög tid att ansvariga politiker fokuserar på långsiktig hållbarhet och inte enbart på fossilfrihet. Ska målen uppnås behövs alla bra alternativ och vi kan inte sitta längre och vänta.