Gråalen – potential som energigröda
Gråalen har länge varit ett försummat trädslag i diskussionen om framtidens skogsträd. Men nu kan det bli ändring på det enligt Skogsforsk.
Gråalen tål ett kärvare klimat och sämre marker än alternativen hybridasp, poppel och Salix. Gråal ratas oftast av vilt, den skjuter både rot- och stubbskott i nästa generation, och den fixerar kväve från luften i sitt samarbete med bakterien Frankia.
Mätdata från Sverige, Finland, Estland och Ryssland användes för att modellera gråalens tillväxt. Med förädling beräknas biomassaproduktionen nå upp till 6-7 ton per hektar och år – ungefär 17-19 kubikmeter vedtillväxt – vid upp till 25 års omloppstid.
I de nordiska och baltiska länderna finns över en halv miljon hektar nyligen övergiven åkermark som skulle passa för plantering av gråal. Om hela ytan beskogas skulle det ge ett tillskott av 3,7 miljoner ton biomassa om året, samtidigt som 2,6 miljoner ton kol från luften skulle kunna bindas i biomassa och mark.
Skogforsk har nyligen anlagt en serie försök med gråal och hybridal för att lära sig mer om tillväxtkapaciteten, men också för att kunna göra urval av de bästa odlingsmaterialen.