Samförgasningen ger mycket goda resultat
Samförgasning av svartlut och pyrolysolja kan bli räddningen för förgasningsanläggningen i Piteå. Luleå tekniska universitet har testat samförgasningen. Ett kraftigt ökat utbyte blev det lyckade resultatet, vilket visar att svartlutsförgasningen långtifrån är en dödfödd teknik.
I Piteå tillverkades bioDME och biometanol. DME, dimetyleter, fungerar utmärkt som bränsle för dieselmotorer, och Volvo hade en flotta bilar som gick på det gröna, fossilfria drivmedlet.
Men det gick inte så bra för svarlutsförgasningstekniken kommersiellt. Tanken var att man skulle intressera landets massabruk att investera i den här typen av anläggningar, men det gick trögt. Södra och Domsjö hade rätt långt gångna planer, men de stöp på mållinjen.
Anläggningen i Piteå fungerade bra, där låg inte problematiken, utan det handlade om mer strategiska, långsiktiga överväganden.
Förra året överlämnades anläggningen till Luleå tekniska universitet, LTU. Och där har man kommit på en lösning som möjligen kan rädda anläggningen, se till att jätteinvesteringen får användning och inte minst bidra till att transporterna i Sverige kan göras fossilfria.
Målet ju att de svenska vägarna ska vara fossilfria år 2030. Det är 14 år dit, och det är väl allt fler som tror det är omöjligt. Men det betyder inte att man ska sluta jobba mot målet. För skogsindustrin är det en utmaning av rang.
Forskarna vid LTU kom fram med idén att samförgasa svartluten med pyrolysolja. Laboratorieförsöken visade sig lyckade Nästa steg var att testa samförgasningen i anläggningen i Piteå. I slutet av oktober kom det första tankbilslasset med pyrolysolja till Piteå och sedan dess har man kört anläggningen i över 500 timmar. Man ska komma upp i 1000 timmar enligt nuvarande planer. Men redan nu kan man säga att samförgasningen fungerar bra.
– Vi har gjort ett genombrott för en ny process och lyckats med konststycket att få 1+1 bli lika med 3. Svartluten gör nämligen att pyrolysoljan kan förgasas vid en lägre temperatur, vilket enkelt uttryckt ger bättre utbyte än om råvarorna skulle förgasas var för sig, säger Erik Furusjö, projektledare vid Luleå tekniska universitet och ansvarig för projektet ”Katalytisk förgasning”.
Svartluten är starkt alkalisk, och lutens natrium fungerar som en katalysator i förgasningen av bl a de tjäror som ingår i pyrolysoljan. Förgasningen blir mer fullständig och temperaturen lägre. Det ger hög effektivitet som i kombination med möjligheten att använda mer förgasningsråvara än bara svartluten gör att man kan få ut upp till 3 gånger mer användbar gas med en tillsats av pyrolysolja. Enligt LTUs studier leder det till attraktiva produktionskostnader för biodrivmedel bl.a. pga skalfördelar.
–
I Piteå har vi kört blandningar med 20-25 procent pyrolysolja med utmärkt resultat. I labbskala har vi kört hälften/hälften.
Dessutom innebär en kommersiell process där svartlut och pyrolysolja samförgasas att tillgänglighetsrisken för det massabruk som förser anläggningen med svartlut minskar. Om någon av de parallella förgasarna inte fungerar under en tid kan man minska användningen av pyrolysolja men fortfarande förgasa all svartlut och därmed återvinna de kritiska kokkemikalierna.
Pyrolysoljan kommer från Finland där Fortum har en storskalig anläggning i Joensuu. Furusjös vision är att det byggs ett antal anläggningar runtom i Sverige där man gör pyrolysolja, som sedan transporteras till det eller de massabruk som vill förgasa.
Pyrolysoljan är nämligen mycket energität och därmed möjlig att transportera över långa sträckor.
Förgasningsanläggningarna bör av givna skäl ligga i anslutning till en massafabrik.
I förgasningsanläggningen produceras syntesgas, som är en blandning av kolmonoxid och väte. Den blandningen innehåller byggstenarna för organiska bränslen. I Piteå har man valt att göra dimetyleter och metanol. Men man kan göra biodiesel, bioetanol och t o m grön bensin om man så vill. Frågan är vad som blir ekonomiskt bäst.
För Erik Furusjö är inte hindren för att hans vision ska bli verklighet tekniska. Han menar att förgasningstekniken helt validerats vid anläggningen i Piteå och att de planerade 1000 timmarna med samförgasning ger tillräckligt tekniskt underlag. Hindren är i första hand politiska.
– Just nu ändras spelreglerna hela tiden. Det går inte ens att se två år framåt i tiden. För en investering av den här storleksklassen måste man kunna planera minst 15 år framåt. Politikerna bör ta sig i kragen och se till att vi får vettiga, långsiktiga spelregler som gör att företagen kan investera i storskalig processteknik. Annars når vi inte målet med fossilfri trafik.
Erik Furusjö skyller inte allt på den egna politikerstammen. Bristerna finns i hög grad inom EU-systemet. Där krävs verkligen nya synsätt om fossilfria transporter någonsin ska bli verklighet.
Sverker Nyman
Fakta
Pyrolysolja
Processen innebär att råvaran, t ex flis av grenar och toppar snabbt hettas upp till hög temperatur i frånvaro av syre, t ex i en fluidiserad bädd. Då bildas olja, gas och koks. Gas och koks kan användas för processånga eller i ett kraftvärmeverk. Oljan kan brännas i t ex kraftvärmeverk Fortums anläggning i Joensuu samkörs med ett kraftvärmeverk. Det är en av två anläggningar i Europa.
Artikeln tidigare införd i Process Nordic/Nordisk Papperstidning & Biobusiness nr2 2016