Pappret först, kemi och textil kommer sedan
Jungfrulig fiber ska bli papper och som återvinns för att bli textil och kemiska produkter. Detta enligt en IVA-rapport, som skissar på resurseffektivitet i användningen av biomaterial. Men för att nå dit kräver mycket av industrin i form av FoU och nya samarbetsformer.
Att kartlägga flödena har inte varit helt lätt, för på många områden saknas statistik eller så är data inte jämförbara. Statistiken behöver förbättras för att man ska förstå behoven av forskning och utveckling, flöden, aktörernas roller och behovet av logistik. Det behövs ett informationssamarbete som riktar sig allmänhet och beslutsfattare om bioråvarans bidrag till ekonomi, arbetsmarknad och samhällsnytta.
Resurseffektiviteten kan öka. IVA pekar på några huvudområden med potential för ökad resurseffektivitet.
Ett kallar man för industriell symbios. Med det menas samarbetet mellan branscher och flöden, som väsentligt behöver förbättras. Det kunde skapa förutsättningar för nya affärsmöjligheter som utnyttjar även flöden med små ekonomiska värden. Kunskaperna inom näringslivet på de här områdena är inte tillräckligt stora för att utnyttja potentialen fullt ut.
Återanvändning av fibrer i kemiindustrin ser IVA-utredarna som mycket intressant. Men man anser att fibrerna först bör tjäna andra ändamål, i papper eller som byggträ, innan de sönderdelas i sina byggstenar i en kemisk fabrik. Biodrivmedel är intressant, men IVA ser etanol som en kortsiktig produkt. Biodiesel är intressantare. Men IVA pekar också på att konkurrensen om återvunnen fiber ökar, inte minst från Kina. Här efterlyses forskning, samarbete och styrmedel för att området rätt ska förstås och utvecklas.
Odling av bomull är resurskrävande och vattenkrävande. Många påstår att bomullsodlingen nått vägs ände och inte längre kan expandera. Textilfiber av trä har setts som en ersättning men utvecklingen går långsamt. Anledningen är att internationella patent sätter hinder i vägen. Men de svenska skogstillgångarna är stora och det ger möjligheter att utveckla området i amarbete med svenska textil- och klädesföretag. Det är ett arbete som redan pågår.
IVA pekar på behovet av forskning bl a kring torra tillverkningsmetoder med mindre miljöpåverkan. Den viskosprocess med kolsvavla som en gång användes av Svenska Rayon var inte trevlig.
Men även här är målet att man ska kunna använda returfiber för textilproduktion. Det ger två problem. Returpappret ska inte ha kommit i kontakt med trycksvärta för att bli användbar textil och om fibern är sliten blir resultatet produkter med låg slitstyrka.
Mycket tryckt papper energiåtervinns, dvs bränns. IVA pekar på möjligheterna till ”design for recycling”, i det här fallet förändrad tryckbehandling för ökad återanvändbarhet. Liknande resonemang kring trä och byggmaterial förs av IVA, men där är utmaningarna större.
Det här leder till resonemang om affärsmodeller kring bioråvaruflödet och nya affärsmöjligheter. Och då har IVA främst diskuterat kemiindustrins möjligheter att utnyttja fibrer som redan använts t ex i pappersindustrin. Utredarna tycker inte att det är en resurseffektiv affärsmodell att direkt, från jungfrulig fiber, producera biobaserade kemiska produkter. Bioråvaran ska ta omvägen att först bli papper eller byggnadsmaterial i en utvecklad resurskedja.
Den kan se ut så här: Råvaran (virket) sågas till fasta träprodukter, spånet blir massa och papper, pappret återvinns i flera steg varpå man producerar en biobaserad textil, som kan användas till produktion av kemikalier och till sist förbrännas för energiåtervinning.
För att åstadkomma en affärsmodell likt denna krävs samverkan mellan skogsindustrin, förpackningsindustrin, kemiindustrin och återvinningsföretagen.
Resultatet av affärsmodellen blir att bioråvaran utnyttjas maximalt. Praktiskt taget varenda molekyl utnyttjas så långt det går, tills förbränning blir slutstation.
Förutsättningarna för att denna affärsmodell ska bli verklighet utvecklas hela tiden genom tekniska landvinningar och genom ett gradvis ökat intresse för värdet i biogena material.
IVA drar slutsatsen att vi behöver bättre statistik för att identifiera nya affärsmodeller inom bioråvaror.
Återvinningen begränsas av hur många gånger en fiber kan återanvändas. Biobaserad kemi förväntas utvecklas. Textilfibrer från bioråvaror har potential att ersätta både fossila material och resursdyra textilmaterial som bomull. Kolfiber är en annan möjlighet. Trä och byggnadsmaterial bör återanvändas och materialåtervinnas i högre grad än idag.
Sverker Nyman
Artikeln tidigare publicerad i Process Nordic/Nordisk Papperstidning och Biobusiness nr 2016