Biobränslen - het potatis i Europa
Tack vare att en tredjedel av Sveriges energiförsörjning kommer från biobränslen uppnådde Sverige delar av de uppsatta miljömålen för år 2020 redan år 2012. Men starka krafter i Europa vill jämföra biobränslen med fossila bränslen och kan sätta stopp för utvecklingen.
Skogen anses koldioxidneutral i ett nollsummespel jämfört med det ändliga, fossila kol som skapar ett koldioxidöverskott för naturen att ta hand om. Modern skogsskötsel av det slag vi har i Sverige och Finland, med återplantering och avverkning, gör att koldioxid hela tiden absorberas av ny skog.
Restprodukter från skog har gjort att användningen av förnybara energikällor i Sverige nått de uppsatta miljömålen och minskat koldioxidutläppen. Synen på biobränslen från svensk sida är att det finns mycket gott om skogsbiobränslen som skulle kunna tas tillvara ännu bättre då tillväxten av skog i Sverige ökar i förhållande till avverkningen. Produktionen av bioenergi kan alltså öka ytterligare från dagens nivåer och användningen av fossila bränslen minska så att koldioxidhalterna i atmosfären reduceras ytterligare.
Det här resonemanget backas upp av stora grupper i samhället. Inte minst den svenska miljörörelsen. Naturskyddsföreningen anser att hållbart producerade biobränslen spelar en avgörande roll i energisystemet. Naturskyddsföreningen tror att användningen biobränslen i Sverige kan öka med 150 - 200 TWh till år 2030 och användningen av fossilt bränsle minska i motsvarande omfattning. En gemensam uppfattning om växters koldioxidneutralitet ligger bakom. Den koldioxid som släpps ut i atmosfären vid förbränning och som ändå sipprar ut när träden bryts ned, tas upp av nya träd under tillväxtfasen.
Men i delar av Europa är tongångarna andra. Här talas om vår kolskuld för den tid det tar för skog och växtlighet att ta upp koldioxiden. Starka lobbyingorganisationer, här med delar av europeisk miljörörelse, är pådrivare och vill ha ett tak för användning av biobränslen generellt i EU då man anser att de kan vara skadliga för klimatet oavsett ursprung och mängd. Man gör ingen skillnad mellan fossil koldioxid och koldioxid från biomassa utan ser utvinning av biomassa som en näring likställd med utvinning av fossila bränslen. Vissa går så långt att de anser att biobränslen ska ingå i handeln med utsläppsrätter.
European Environmental Burea, EEB, som samlar de stora naturvårdsorganisationerna, drygt 140 organisationer över hela Europa, 15 miljoner medlemmar, är tveksamma till att vi ska använda biobränslen.
- Någonstans finns en gräns för ett hållbart uttag men EEB har inte satt ner foten specifikt vare sig i kvantitativa termer, per land eller per energibärare eller energislag, säger EEB:s ordförande Mikael Karlsson till Nordisk Papperstidning & Biobusiness.
- Biologisk mångfald utgör en möjlig restriktion för hur mycket man kan ta ut från skogen, näringsämnen en annan, klimatgaser en tredje, alltihop i hög grad beroende på hur uttaget sker och vad som sker därefter och hur uttaget används.
Svenska Naturskyddsföreningen ingår i EEB men håller inte med moderorganisationen på den här punkten.
- Vi är inte glada över EEB:s position men vi försöker som i alla demokratiska forum att få EEB att anta en mer nyanserad position i biobränslefrågan, säger SNF:s generalsekreterare Svante Axelsson.
- Vi anser inte att biobränsle är dåligt i sig utan bara dåliga biobränslen är dåliga, och som det ser ut just nu hör biodrivmedel från palmolja hit samt att plocka upp stubbar och använda till biobränsle.
På Skogsindustrierna anses det viktigt att fortsätta att skilja på fossil energi och förnybar energi.
Utsläppshandelssystemet är skapat för att minska påverkan på klimatet. Att blanda in förnybar bioenergi i det systemet skulle vara mycket olyckligt, framför allt för miljön. Jag tror inte heller att EU skulle göra det misstaget. Däremot är det givetvis viktigt att vi fortsätter arbete med ett hållbart uttag av biomassa där vi även tar hänsyn till biologisk mångfald och andra miljöaspekter. I Sverige är tillväxten av skog klart högre än uttaget. Länderna själva borde få hantera detta på bästa sätt utifrån sina förutsättningar, säger Helena Sjögren, rådgivare bioenergi på Skogsindustrierna.
Hon är skeptisk till agendan som vissa organisationer i Europa har och tror att de ser ett samhälle där mindre energi används i framtiden.
- Vi behöver energi, samhället måste minska användningen av fossila bränslen och produkter. Bioenergi har en viktig roll att spela i omställningen mot en bioekonomi. En del miljöorganisationer har ibland en uppfattning om att vi tar hela träd och eldar upp när det i praktiken handlar om rester från skog och produktion. Därför måste vi fortsätta att berätta om hur vi hanterar skogen, att den ger störst klimatnytta när vi använder den och att den inte avverkas för att göra biobränslen av. Vid avverkning har sågtimmer högst prioritet, flis går till massaproduktion och av rester av sämre kvalité blir biobränslen.
Mikael Hedlund
(Artikeln är tidigare publicerad i Process Nordic)