Nanocellulosa föredras framför pappersteknisk forskning
Nanocellulosa möter störst intresse bland europeiska professorer och doktorander verksamma inom skogsindustriforskning, medan traditionell forskning kring pappersprocessteknik tillhör det förgångna.
Den slutsatsen drar Tom Lindström, professor på KTH och Micael Stehr, programdirektör på FPIRC efter den ansedda internationella konferensen ”European Doctoral Network on Cellulose Fibre Technology”.
I augusti samlade konferensen ett 60-tal doktorander och ett 15-tal professorer från flera olika länder, däribland Sverige och Finland, som tillsammans bildar ett nätverk som bidrar till skogsindustrins förmåga att utveckla nya material, processer och funktioner.
”Nanoteknologipresentationerna täckte ett stort och brett område med studier på nanocellulosa, på arkstyrka och avvattning till funktionaliserade aerogeler för elektroniska tillämpningar, olika typer av nanokompositer, flödesmekanik samt icke-linjär mekanik hos nanoskum".
"Nya intressanta tillämningar som potentiella flamskydd hos skum, baserade på fosforylerade nancellulosa, fanns också med på menyn”, säger de till Nordisk Papperstidning & Biobusiness.
Att nanoteknologi möter störst intresse beror sannolikt på att att det är lättare att få forskningsbidrag inom detta område än inom traditionella forskningsområden i skogsindustrin.
Ett annat område under uppsegling är biomedicinska applikationer, som diagnostiska tillämpningar, antibakteriella ytor, hydrogeler, sår- och vävnadsläkning samt plattformar för cellkulturer.
”Generellt kan man konstatera att pappersprocesstekniska studier helt lyste med sin frånvaro och med några undantag fanns få studier inom papperskemi- och pappersfysikområdet”, säger Lindström och Stehr.