Tidigt riskvilligt kapital kan kommersialisera skogsinnovationer
I en investeringstung bransch behövs stora summor riskvilligt kapital för att innovationer ska kunna kommersialiseras. Det skriver sex branschföreträdare i Nordisk Papperstidning & Biobusiness med anledning av innovationsminister Mikael Dambergs anförande på Skogsnäringsveckan idag.
Regeringen har i rask takt tagit en rad olika initiativ för att stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Bara ett par veckor efter Innovationsrådets första möte kungjorde närings- och innovationsminister Mikael Damberg att de statliga finansieringsinsatserna ska snabbutredas. En knapp månad tidigare fick Pontus Braunerhjelm, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och professor i nationalekonomi, i uppdrag att se över entreprenörs- och innovationsklimatet i Sverige.
Sverige investerar 30 miljarder i innovation och forskning. Det är bra, men tyvärr blir det inte så mycket verkstad. Det kallas ibland den svenska paradoxen, men det är inte bara ett svenskt dilemma. Siffror EU presenterat när det gäller fördelning mellan forskning och kommersialisering av resultaten visar att i Europa går 94 procent av statliga medel till forskning och bara sex procent till kommersialisering. I USA och Kina satsar man nästan hälften av de statliga medlen på att testa idéer i full skala. Det är också i de länderna som vi i vår bransch ser de mest spännande kommersialiseringsprojekten.
Vi vill utifrån ett skogsindustriellt perspektiv peka ut några avgörande faktorer för att skogsnäringens förnyelse och svensk tillväxt ska gå snabbare:
1. Utvecklingen inom skogsbaserad bioekonomi är central för en global, grön omställning.
Det pågår en rad internationellt sett intressanta forsknings- och utvecklingsprojekt inom pappers- och massaindustrin i Sverige och statens engagemang är stort genom aktörer som VINNOVA, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut och Tillväxtverket. Forskningen är världsledande men tyvärr har kommersialiseringarna uteblivit. För att gå från ord till handling behöver projekten drivas i stor skala för att konkurrenskraftiga lösningar med gröna produkter skall kunna nå marknaden. Det krävs både kapital och tro på marknadens efterfrågan på gröna lösningar för att bygga de första fullskaliga industrianläggningarna i miljardklassen.
2. En strategi för en biobaserad samhällsekonomi ett måste.
Ett långsiktigt handslag mellan svenska staten och industrin krävs för att vi inte ska bli förbisprungna av andra, som just nu jobbar ännu hårdare för ett mer hållbart samhälle. Den forsknings- och innovationsstrategi som regeringen uppdrog åt Formas att ta fram för fyra år sedan samlar damm. Kapital är ett måste för att utvecklingen ska gå framåt med tillräckligt hastighet, men vi behöver också både visioner och tydliga riktlinjer för att goda idéer inte ska stjälpas av olika motstridiga och alltför föränderliga regelverk på exempelvis biodrivmedelsområdet.
3. Tekniktunga branscher kräver mångmiljonbelopp i riskvilligt kapital i tidiga skeden.
I den snabbutredning regering tillsatt med Hans Rydstad som utredare är det också en viktig uppgift att se över hur statens kapital kan bli mer verksamt i tidiga skeden. Bioraffinaderier kan producera helt nya material från trädet med fantastiska egenskaper som kan ersätta allt från plast till bomull och fossila material. I den bioekonomistrategi EU tagit fram räknar man med att varje krona som investeras i forskning och utveckling inom sektorn kommer att generera tio gånger pengarna fram till 2025. Här finns en enorm potential som självklart också innebär stora investeringar och mod i rådande kvartalsekonomi.
Kortsiktigt är teknik- och marknadsriskerna stora för enskilda företag att satsa storskaligt på gröna lösningar. Långsiktigt vet vi att omställningen till en skogsbaserad bioekonomi är rätt både ur kommersiell och klimatmässig synvinkel. Vill Sverige spela en offensiv roll i denna systemförändring måste därför industrin och statens insatser koordineras mycket bättre än i dag. Det statliga kapitalet för kommersialisering är idag i mångt och mycket anpassat efter tjänstenäringens behov. Det Sverige behöver nu, mer än någonsin, är en aktiv politik för omställning mot ett klimatsmart samhälle och en lönsam svensk basindustri! En offentlig utredning om hur vi ställer om Sverige till en ekonomi baserad på förnybara råvaror, snarare än det omvända, är ett viktigt steg i rätt riktning. En sådan utredning bidrar vi mer än gärna till!
Undertecknas av:
Lars Winter, vd Domsjö Fabriker AB
Maria Hollander, vd företagsklustret Paper Province
Clas Engström, vd SP Processum
Andreas Johansson, ordf. SP Processum
Mats Ullmar, vd Åkroken Science Park och affärsområdeschef Biobusiness Arena
Örjan Petterson, ordf. Åkroken Science Park