Alla partier vill värna skogen
Alla riksdagspartier tar skogen i sin famn. Den svenska skogen och skogsnäringen ska värnas.
Papernet ställde tre frågor till våra riksdagspartier: Hur ska den svenska skogen bidra till att EUs klimatmål uppnås enligt ert parti. Ska staten subventionera- eller inte subventionera förnybara, fossilfria produkter från skogen, och är ni för eller emot en kilometerskatt/vägslitageavgift?
(Materialet är oredigerat men vi har kortat en del svar. Citaten har vi formulerat utifrån partiernas svar. Följande personer har svarat: Annie Lööf C, Karl B Hamilton Fp, Inger Strömbom, Kd, Ulrika Modeér Mp. Johan Hultberg M, Håkan Gestrin S, Josef Fransson Sd och Peter Ekelund V).
Hur ska den svenska skogen bidra till att EUs klimatmål uppnås?
Centerpartiet: ”Styrmedel ska främja bioenergin”
Regeringen arbetar med generella styrmedel för främja produktionen av bioenergi och har bland annat satsat 30 miljoner på ”Hållbart uttag av biomassa”. De två skogspolitiska målen om miljö och produktion ska vara jämställda anser vi. Skogen är vårt gröna guld, den ger biologisk mångfald, rekreation, binder koldioxid, ger energi, virke och mycket annat. Skogsnäringen spelar också en viktig roll när det gäller att uppnå EUs klimatmål. Centerpartiet har tillsammans med regeringen gjort satsningen Skogsriket, där man bland annat fokuserar på hur vi på ett miljövänligt sätt kan bruka skogen samt hur vi nyttjar den för framställandet av biomassa.
Folkpartiet: ”Skogen ska inte eldas upp”
Skogens potential inom förnybara material, kemiska produkter, textilier och energiproduktion ska tillvaratas. Avverkningsmetoder måste kunna variera utifrån miljöhänsyn. Både staten och skogsnäringen har ett långtgående ansvar att skydda skogens långsiktiga ekosystemtjänster, bevara den biologiska mångfalden och slå vakt om naturvård och miljöhänsyn. Grundhållningen är att skogen inte ska eldas upp.
Kristdemokraterna: ”Viktig nettoupptagare av koldioxid”
Svensk skog bidrar idag som en viktig nettoupptagare av koldioxid. Skogsindustrin introducerar också nya produkter som är centrala för omställningen av vårt samhälle till ett hållbart samhälle med mer grön energi, nya material, mera och smartare byggande i trä, träbaserade produkter och ny teknik.
Miljöpartiet: ”Viktig att nå utsläppsmål”
Den svenska skogen kan vara ett viktigt bidrag till att uppnå EUs klimatmål. Fram till 2050 kommer utsläppen att minskas med 80 till 95 procent och även om en stor del av minskningen kan ske genom effektivisering, krävs ett stort tillskott från utsläppsfria energikällor, främst förnybara energislag. Enligt den senaste rapporten från FN:s vetenskapliga panel IPCC pekar forskningen mot att minst 80 procent av energisektorn måste ställas om till förnybara energikällor 2030 för att det så kallade tvågradersmålet ska kunna nås. Att utvinna energi ur biomassa är en av de viktigaste metoderna för att klara detta och där kan råvara från skog spela en viktig roll, skogsproduktionen och uttaget måste dock ske på ett hållbart sätt.
Moderaterna: ”Klimathjälte som hotas”
Den svenska skogen kan bidra till EU:s klimatmål genom att ge oss förnybara produkter som kan ersätta fossilbaserade och energikrävande produkter och material. För klimatets skull måste vi bruka skogen och sträva efter att fortsatt höja skogens tillväxt så att uttaget ur skogen kan öka. Den svenska skogens roll som klimathjälte hotas tyvärr av vissa partier som kraftigt vill inskränka brukandet och minska uttaget. Det vore mycket allvarligt.
Socialdemokraterna: ”Förnybara drivmedel ökar”
Skogens betydelse för framtidens jobb och bidrag till lösningen på klimatutmaningen kan inte underskattas. Skogsbruket och skogsindustrin står inför en stor möjlighet när efterfrågan på råvara t.ex. till bioenergi och nya förnybara drivmedel till transportsektorn ökar.
Sverigedemokraterna: ”Se till att skogsindustrin kan expandera”
Skog binder kol och upptaget av CO2 blir som störst om skogen brukas och när träråvaran tas ut och används. Dagens svenska skogsbruk tar faktiskt upp så mycket CO2 att Sverige i praktiken är nära koldioxidneutrala. Det bästa vi kan göra för att motverka CO2-utsläppen är att se till att investeringsklimatet är bra så att svensk skogsindustri kan expandera ytterligare.
Vänsterpartiet: ”Öka byggandet i trä”
Sverige behöver en nationell biobränslestrategi som kombinerar ett effektivt biobränsleuttag med stärkt naturvårdshänsyn. Skogsbruksmetoder behöver också anpassas till de jordar som skogen växer på så att läckage av växthusgaser minimeras. Ökat byggande i trä och vidareförädling av skogsråvara bidrar även till ökad klimatnytta. Forskning visar att gamla skogar fortsätter att lagra stora mängder kol trots att tillväxten avstannat vilket innebär att ökat skogsskydd ger vinster för både klimatmål och andra miljömål.
Ska staten subventionera- eller inte subventionera förnybara, fossilfria produkter från skogen?
Centerpartiet: ”Ja, under en tid”
Vi vill införa styrmedel som gynnar en mångfald av förnybara drivmedel och därmed stimulera till etablering av olika alternativ. Det är viktigt att de förnybara drivmedlen med tiden etableras på marknaden utan ekonomiskt stöttning från statligt håll, annars hämmas teknikutvecklingen. Staten kan inte gå in och detaljstyra.
Folkpartiet: ”Nej, bör samordnas på EU-nivå”
Vi anser att generella och teknikneutrala styrmedel ska utgöra grundbulten i politiken för att minska utsläppen från bland annat transportsektorn. För att stimulera övergången till klimatneutrala bränslen och energieffektiva fordon behövs ekonomiska styrmedel där varje transportslag successivt bär en allt större del av sina miljökostnader. De ekonomiska styrmedlen bör i första hand samordnas på EU-nivå.
Kristdemokraterna: ”Visst stöd okej”
Ja, ett visst stöd kan vara befogat för att produktion ska kunna komma igång. Mer ambitiösa, långsiktiga och förutsägbara styrmedel är dock viktigare än subventioner och bidrag. Kraven på förnybart i kvotpliktsystemet för försäljning av drivmedel behöver skruvas upp för att öka efterfrågan på nya, mer avancerade biodrivmedel.
Miljöpartiet: ”Ja, för 2:a generationens biobränsle”
Ett stort problem för producenter av biodrivmedel idag är att det saknas långsiktiga villkor som gör det lönsamt att göra större investeringar i ny industriproduktion. Vi vill eliminera denna tröskel genom ett stödsystem i form av en sorts prisförsäkring införs för hållbar industriell framställning av andra generationens biobränsle. Stödet finansieras av drivmedelsanvändarna kollektivt på ett liknande sätt som el-certifikatsystemet finansieras av el-användarna, men på förhand bestämt, vilket gör det lättare för investerare att göra kalkyler.
Moderaterna: ”Ja, under en period”
Det är viktigt att förnybara produkter, så som biodrivmedel kan vara konkurrenskraftiga. Därför är det centralt med pris på utsläpp och med skatter, avgifter och andra styrmedel som leder till en ökad efterfrågan på klimatsmarta, förnybara produkter. Staten har också en viktig roll att stödja utvecklingen av förnybara produkter och teknik för att producera biodrivmedel genom forskning. Ibland kan även direkta stödsystem behövas under en period.
Socialdemokraterna: ”Ja, vissa typer av subventioner är okej”
Vissa typer av subventioner är okej. Vi föreslog i höstas ökade statsanslag till landsbygdsprogrammet – något som regeringen nu tagit efter, så där ligger vi och regeringen på samma föreslagna nivå. Vi står bakom lägre skattesatser för miljöbilar och för mindre miljöfarliga drivmedel. För biogas föreslår vi ett särskilt stöd.
Sverigedemokraterna: ”I princip nej”
I princip nej, men staten bör vara med och finansiera forskning och utveckling i grundstadiet av nya tekniker. Även ett visst investeringsstöd kan ibland vara motiverat, men rena produktionsstöd riskerar allt för ofta att bli väldigt kostsamma och konkurrenssnedvridande och dessutom skapa osäkerheter gällande långsiktiga spelregler.
Vänsterpartiet: ”Ja, stöd behövs för att ta fram miljöteknik”
Vi anser att det behövs stöd/subventioner för att ta fram miljöteknik och gröna drivmedel. Statligt stöd har många gånger bidragit till framgångsrika hållbara lösningar som gjort samhällsnytta och stimulerat svenska företag. Sverige blev t.ex. framgångsrikt på biogasområdet tack vare det statliga Klimatinvesteringsprogrammet som gav stimulans till företag och kommuner. Miljöteknikföretagen har idag brist på riskkapital. Vi vill därför satsa 250 miljoner per år i en miljöteknikfond. Vi föreslår dessutom en miljardsatsning per år i ett Klimatprogram för stöd i investeringar som minskar utsläppen av växthusgaser.
Är Ni för eller emot en kilometerskatt/vägslitageavgift?
Centerpartiet "Emot"
Vi är emot kilometerskatt. Det är en skatt på avstånd, inte på utsläpp och därför blir den orättvis mot dem som inte har möjlighet att ställa om transporterna från väg till järnväg eller båt. För oss är det väldigt viktigt att hela Sverige har möjlighet att växa och utvecklas, om det ska bli möjligt krävs bra villkor för företag på landsbygden.
Folkpartiet ”Emot”
Visst ska vi använda skatter och avgifter för att minska belastningen på miljön. Det är därför som drivmedelsskatten är hög; avgifterna används för att förändra beteendet. I det här fallet införs en ny skatt där några alternativ ofta inte finns. Något som hjälper klimatet mycket lite, sänker många företags konkurrenskraft, höjer konsumentpriserna och är dåligt för jobben. Det är utsläppen som ska bekämpas, inte vägtrafiken. Vi behöver både ett väl fungerande järnvägsnät samt vägnät i hela Sverige. Vi satsar på miljövänligare bränslen och en klimatbilspremie för bilar med riktigt låga utsläpp. Det är en bättre modell än straffskatter på företag i landsbygd.
Kristdemokraterna "Emot"
Det är en skatt som slår hårt mot en central del av vårt näringsliv och därför är vi emot. Transportbranschen kämpar redan idag med små marginaler och måste vältra över kostnaderna på resten av samhället, ytterst på konsumenterna. Effekterna av en sådan skatt blir kännbara för alla och troligen drabbas landsbygden värst. Skatten gör heller ingen nytta eftersom transporter fortsatt måste ske, i väntan på ny teknik eller nya drivmedel.
Miljöpartiet "För"
Vi är för en kilometerskatt/vägslitageavgift. Det är viktigt ur såväl klimatsynpunkt som för konkurrenssituationen för svenska åkare. Intäkterna för skatten ska kunna finansiera kostnader för till exempel vägunderhåll. Skatten ska utformas så att det blir billigare ju högre miljöklass som fordonet har. Dessutom ska det finnas en geografisk dimension – om det finns mer miljövänliga transportalternativ, till exempel tåg, nära till hands blir det högre kostnader. Vi vill kunna avgiftsbelägga även utländsk trafik. Det enklaste sättet att stoppa den illegala lastbilstrafiken i Sverige är att införa en kilometerskatt på lastbilar. Flera länder i Europa har redan kilometerskatt. Om vi följer deras exempel slipper vi belasta polis och tull med mer arbete.
Moderaterna "Emot"
Vi är bestämt emot. Vi ska beskatta utsläpp – inte avstånd. En kilometerskatt hotar jobben då goda villkor för transporter är fundamentalt viktiga, inte minst för skogsindustrin som har ett mycket stor transportbehov. I stället för att straffbeskatta avstånd vill vi bland annat fortsatt investera för att höja kapaciteten och robustheten inom järnvägsnätet samt möjliggöra för effektivare transporter med lägre utsläpp genom t.ex. längre och tyngre fordon.
Socialdemokraterna "För"
Vi vill införa en avståndsbaserad vägslitageavgift både för både svenska- som utlandsregistrerade lastbilar. Den ska kombineras med åtgärder för att komma tillrätta med den illegala lastbilstrafiken. Vi ska ställa krav på att internationella frakthandlingar ska finnas i lastbilshytten och att polisen ska ges stora befogenheter att klampa hjulen på en lastbil om föraren eller åkeriet inte betalar böter. Vägslitageavgiften blir lägre för nyare lastbilar med hög Euroklass och fler än två axlar. Vi vill öka nyinvesteringarna i infrastruktur med intäkterna från vägslitageavgiften. Skogsindustrins transporter kommer att gynnas av nyinvesteringar i järnväg, bättre järnvägsunderhåll och ökade bärighetsåtgärder för vägarna.
Sverigedemokraterna "Emot"
Vi vänder oss mot varje förslag som riskerar investeringsklimatet för skogsnäringen. Skogsbruket är Sveriges kanske allra viktigaste näring för att upprätthålla välfärden. Vi diskuterar olika reformer för hur vi ska kunna hindra den otillbörliga konkurrens från utländska åkare som svenska åkerier utsatts för, men exakt hur detta kommer att se ut är ännu inte klart. Skogsnäringens förutsättningar beaktas dock noggrant i detta arbete.
Vänsterpartiet ”För”
Vänsterpartiet är för en vägslitageavgift. Det minskar utsläppen från den tunga trafiken på våra vägar och bidrar till mer jämlika konkurrensförhållanden mellan svenska åkare och utländska åkare. Genom införande av vägslitageavgift skapas även förutsättningar att minska de illegala transporterna på våra vägar och motverkar social dumpning inom åkerinäringen. Differentiering eller helt undantag från avgift ska ske på t.ex. skogsbilvägar för timmer/rundvirke som saknar alternativa transportlösningar.