Bäckhammars algbruk invigt
I tisdags invigdes Bäckhammars algbruk. I anläggningen odlas mikroalger som lever av koldioxid från brukets rökgaser och närsalter från avloppsvattnet. Ur algerna utvinns sedan bioolja som kan raffineras till biodiesel, bioplast och smörjolja.
Bäckhammar är försöksanläggning i ett treårigt forskningsprojekt som startade förra året som innebär att algbiomassa produceras med hjälp av restprodukter från bruket.
När algerna växer produceras fett och olja, kolhydrater och protein. Genom att styra odlingen kan slutprodukten väljas och antingen bli bioolja som vidareförädlas till bioplast, biodiesel eller smörjolja, alternativt pellets för energiutvinning.
– Det finns ca 70 000-80 000 arter av alger, och vi tror att vi är färdiga om någon miljon år, sade en skämtsam Niklas Strömberg från Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, SP, som var en av inledningstalarna.
Värmlands landshövding, Kenneth Johansson, som förrättade invigningen av Bäckhammars algbruk, sade att algodlingen är ett mycket gott exempel på grön innovation, hur vi kan gå från dagens energislöserisamhälle till ett hållbart samhälle med förnybara energiresurser.
– Jag är övertygad om att detta är satsningar som vi ska njuta frukterna av i framtiden, sade Johansson och hällde en grön näringsrik vätska i en av odlingsbassängerna till de inbjudna gästernas jubel.
Fettsammansättningen från algerna är intressant för bland andra Perstorp BioProducts som vill se en fortsättning på projektet.
– Det är en bit kvar. Nu handlar det om att få en robust odlingsförmåga, att räkna på utbytet och se vilken typ av produkter som ska framställas. Framförallt hur det går att extrahera de nyttiga komponenterna utan att det kostar för mycket, sade Lars Lind, vd för Perstorp BioProducts till Papernet.
Lars Lind säger att han är tidsoptimist. Han hoppas att det senast år 2020 kan gå att ta fram "semikommersiella kvantiteter" algolja som det går att göra ett färdigt bränsle av på försöksstadiet.
SP leder projektet vid Bäckhammars bruk tillsammans med The Paper Province, en rad aktörer från näringslivet, Region Värmland, Universitet och högskolor, och med ekonomiskt stöd från Vinnova.