Kontroversiellt kring statligt exportstöd
Brister förekommer då exportkreditnämnderna ska ta hänsyn till mänskliga rättigheter. Det skriver generalsekreterarna för Amnesty International och Diakonia i SvD idag. Två affärer i brasiliansk skogsindustri med svenska intressen har granskats.
Exportkreditnämnden, EKN och Svensk Exportkredit, SEK, är statens organ för att försäkra svenska företags exportaffärer. Bara under 2012 garanterade EKN affärer värda så mycket som 49 miljarder kronor till 123 länder.
Två av dessa kreditbedömningar som bereddes och beviljades, trots att de klassificerades som riskabla, var exportaffärer med skogsbolagen Eldorado och Suzano, två bolag som bidrar till den kraftiga expansionen av brasiliansk massa- och pappersindustri och som sysselsätter ca 20 000 människor.
I rapporten konstateras att hanteringen av arbetsvillkor och markfrågor var otillräcklig. De båda projekten levde inte upp till internationella standarder för exempelvis skydd av särskilt utsatt grupper.
Tidigare erfarenheter från liknande projekt visar att riskerna är mycket stora att människors arbetsvillkor– eller deras tillgång till mark, inte respekteras.
Enligt Amnesty och Diakonia har inte svenska staten varit tillräckligt tydlig med sina styrinstrument. Krav på att de båda bolagen ska tillämpa regelverk för mänskliga rättigheter saknas. Det finns också ett gap mellan, å ena sidan, FN:s och OECD:s principer och Världsbanken å den andra vars principer tillämpas av EKN och SEK.
Större insyn krävs av exportrfrämjande verksamhet och regeringen måste vid behov ändra lagstiftningen för att detta ska uppnås. Villkora därför statens stöd till svensk export så att transparens och mänskliga rättigheter uppnås, enligt Diakonia och Amnesty International.