Politisk kortsiktighet sinkar Sekab
Idag när fossilt innehåll ifrågasätts i många produkter så krattas manegen för Sekab, Svensk Etanolkemi AB. Bolaget är den största producenten av fossilfria kemikalier från etanol i Europa och har en färdig kommersiell teknologi för att framställa bioetanol av biomassa. Svårigheten är nu att hantera den politiska risken i ett storskaligt etanolprojekt i Europa.
Teknologin som utvecklats i bolagets demonstrationsanläggning i Örnsköldsvik och som Sekab nu håller på att kommersialisera är en sönderdelning, fraktionering, av cellulosan. Processen består av fyra steg; förbehandling, hydrolys, jäsning och destillation.
När råvaran från Domsjö kommit in i Sekabs anläggning förbehandlas den med syra och ånga som frigör sockret ur hemicellulosan. Enzymer tuggar ned cellulosan och jäst och vatten tillsätts som gör att cellulosan bryts ned till socker. Jästsvampar jäser den gemensamma sockerblandningen från hemicellulosan och cellulosan, till etanol. För att koncentrera, destilleras slutligen blandningen.
Den komplicerade nedbrytningen och jäsningsprocessen är det fina i kråksången som i slutänden ger ett utbyte av en femprocentig etanol. Ligninet som blir kvar torkas till biobränsle eller förädlas till finkemikalier. Demoanläggningen i Örnsköldsvik är en av de mest avancerade i världen och Sekabs patenterade processer har finslipats under lång tid. Den har en kapacitet på ca 200 kubikmeter cellulosabaserad etanol per år.
– Vi har utvecklat en bra teknik, men hur gör vi affär av den, säger Anders Fredriksson, vd för Sekab.
– Utmaningen är att gå från ett jäskar till ett storskalig projekt som någon är beredd att investera en och en halv miljard kronor i för att bygga.
Det kommersiella konceptet på vägen kan vara att hitta en energinyttjare, en kemiindustri, massaindustri eller, en stor energislukare som första generationens etanolfabrik. Det sistnämnda finns i Polen där Sekab är delägare i det polska bolaget Bioagra som producerar 140 000 kubikmeter etanol från spannmål för tysk och polsk marknad.
Sekab undersökte möjligheterna närmare i en studie där det polska bruket var knutpunkt i ett affärscase.
– Vi tog våra utbyten i Övik och undersökte om de höll för en uppskalning i Bioagra. Vi gjorde samtidigt en studie av vad biomassan kostar på kontinenten. Kostnader för biomassa och spotmarknadspriset på etanol inkluderades, utan subsidier.
Efter fraktionering och etanolförädling, enligt ovanstående process vid Sekab i Övik visade det sig att fabriken i Polen kunde tillverka 60 000 ton etanol redan andra året. Då skulle fabriken vara uppe i 95 procents kapacitetsutnyttjande. Och den skulle ge en vinst före avskrivningar på 23 miljoner euro, lågt räknat. Baserat på denna studie sökte Sekab pengar hos EU och har beviljats ett anslag på 31 miljoner euro.
– Det är hyggliga siffror och en bra förutsättning. Ändå är det en utmaning att få igång projektet. Trots att den marknadsekonomiskt inte borde vara det.
– Svaret är att de politiska riskerna är större än i konventionella projekt. I synnerhet om det är biodrivmedel som ska tillverkas eftersom biodrivmedelsmarknaden idag är helt beroende av politiska beslut i Europa. Långsiktigheten i politiska beslut saknas, säger Anders Fredriksson.
I USA finns redan några etanolfabriker därför att staten ger bankgarantier till projekt av det här slaget av miljöskäl och, inte minst, på grund av landets stora energibehov.
– Tekniken är redo för detta. Det största hindret är finansieringen av en fullskalig produktionsanläggning. Investerare finns men de politiska signalerna gör dem osäkra.
En årlig produktion av 30 000-60 000 kubikmeter betraktar SEKAB numera som en undre gräns för produktion hos en anläggning som ska vara meningsfull att bygga. Men i framtida kommersiell verksamhet är sannolikt storleksordningen 100 000-150 000 kubikmeter att föredra.
Att bygga den första produktionsanläggningen är en utmaning. Det gäller även den andra. Men när det gäller den tredje och fjärde, då finns många som vill vara med och finansiera.
I demostrationsanläggningen Biorefinery Demo Plant i Örnsköldsvik har SEKAB drivit framgångsrik forskning och utvecklat kommersiella tekniker för att kunna producera andra generationens cellulosaetanol av många sorters råvaror, bland annat träflis, halm och bagasse. SEKABs teknik tillhör en av de fem främsta i världen och företaget är för tillfället involverade i ett flertal pilotstudier globalt.
Den demoanläggning som SEKAB driver sin utveckling i har en kapacitet på ungefär 150-200 kubikmeter cellulosabaserad etanol per år. Tidigare var tanken att bygga en ny anläggning som kunde producera 5 000-10 000 kubikmeter per år, men det visade sig vara för lite för att den skulle kunna täcka sina egna kostnader. Det krävs speciella förutsättningar för integrering för att dessa ska kunna bli lönsamma.
MH