Ny teknik ger störst klimatnytta i massaindustrin
2012-01-20 Massa- och pappersindustrin sitter på resurser, som skulle kunna användas mer effektivt för att både minska koldioxidutsläppen och öka företagens lönsamhet. Det visar en avhandling från Chalmers.
Vilka som är bäst ekonomiskt och klimatmässigt och hur de påverkas av olika omvärldsfaktorer har Johanna Jönsson undersökt i sin doktorsavhandling vid Chalmers Tekniska Högskola. Hon har analyserat sex viktiga tekniska utvecklingsvägar: Ökad elproduktion, export av bark, export av värme för fjärrvärmeproduktion, förgasning av svartlut, uttag av lignin samt avskiljning och lagring av koldioxid
De första tre är beprövade metoder, som redan används av industrin i viss utsträckning, medan de sista tre är tekniker under utveckling.
Resultaten visar att de tre nya teknikerna är klart bäst när det gäller möjligheten att minska koldioxidutsläppen. Men de tre beprövade teknikerna är betydligt säkrare kort rent ekonomiskt, för de är mindre kapitalintensiva och påverkas mindre av omvärldsfaktorer som framtida råvarupriser och politiska styrmedel.
- Om man sätter ett högt pris på koldioxidutsläpp så blir de nya teknikerna lönsamma, säger Johanna Jönsson. Men det gynnar även de traditionella metoderna, så enbart ett högt pris på koldioxidutsläpp räcker inte för att realisera den fulla potentialen för koldioxidminskning.
Den metod som är allra mest effektiv för att minska koldioxidutsläppen är avskiljning och lagring av koldioxid, så kallad CCS (carbon capture and storage). Men när det gäller CCS har Johanna Jönssons forskning avslöjat en paradox.
CCS är den tekniska utvecklingsväg som krävs om man vill nå riktigt stora koldioxidminskningar genom förändringar i massa- och pappersindustrin, men Johanna Jönssons forskning visar, att det samtidigt är tveksamt om det är motiverat att bygga ut den infrastruktur som skulle krävas. Massa- och pappersindustrin har nämligen sin tyngdpunkt i Sverige och Finland, medan resten av Europas koldioxidutsläpp från industrier och kraftverk är koncentrerade till norra kontinenten och södra England. De flesta massa- och pappersverken ligger dessutom långt ifrån de havsområden som är påtänkta för lagring av koldioxiden.
Avhandlingens huvudfinansiär har varit Energimyndigheten, och den har tilläggsfinansierats av Södras stiftelse för forskning, utveckling och utbildning.