Farledsavgifter missgynnar skogsindustrins godstrafik
2011-03-21 Sjöfartsverket sänker den godsbaserade delen av den så kallade farledsavgiften med totalt 24 miljoner kronor. Skogsindustrierna menar, att detta är ett steg i rätt riktning, men anser, att konstruktionen av farledsavgiften bör göras om.
Enligt Sjöfartsverket täcker farledsavgiften verkets kostnader för tjänster som ges till handelssjöfarten. Det är inte helt korrekt, hävdar Skogsindustrierna, eftersom handelssjöfarten betalar högre avgifter än motsvarande kostnader. Kostnader, som inte har något samband med handelssjöfarten, bör lyftas ut och finansieras genom statliga anslag, anser Skogsindustrierna. Det gäller till exempel fritidsbåtstrafik, myndighetsutövning och avkastningskrav på Sjöfartsverket.
Farledsavgiften består av flera komponenter med en del av avgiften som är miljödifferentierad, en del av avgiften är baserad på godsets vikt samt en del baserad på fartygets bruttodräktighet (volymmått). Skogsindustrierna har under många år kritiserat att bruttodräktighet som bas missgynnar näringens RoRo-fartyg och därmed kostnaderna för transporterna.
Nuvarande gränsdragning mellan lågvärdigt och högvärdigt gods måste också ifrågasättas, anser Skogsindustrierna. Skogsprodukterna är relativt sett lågvärdigt gods, vilket förstärker det negativa utfallet med bruttotonnage som avgiftsbas. Per ton är varuvärdet några procent av motsvarande inom exempelvis exporten av bilar. Vedråvara, med ett varuvärde på några tiotals ören per kilo, klassificeras idag som högvärdigt gods, jämförbart med bilar, lastbilar, maskiner med mera.